I veckan meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen intensifierar arbetet med att stoppa gängens pengaflöden. En allt mindre del av intäkterna kommer från narkotikahandel. Istället står bedrägerier, välfärdsbrott och ekonomisk brottslighet där företag utnyttjas för en allt större del av brottsvinsterna, enligt regeringen.

Nu varnar Ekobrottsmyndigheten för att gängen, som ett led i sin verksamhet, även har börjat etablera sig inom sjukvården och öppnat vårdcentraler, rapporterar SR Ekot.

– Vi ser ju tidiga tecken på att man håller på att ta sig in i hälso- och sjukvården. Bedriver vårdcentraler, vaccinationsmottagningar. Här är det jätteviktigt att vi inte får in de här personerna i hälso- och sjukvården, säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist vid Ekobrottsmyndigheten, till Ekot.

”Är multikriminella”

Hon pekar på exempel där det i rättsfall mot aktiva gängkriminella inte bara har åtalats för narkotikahandel, utan även mot skattebrott inom företag som bland annat har ägnat sig åt konsulentstödd verksamhet där pengar har utbetalats från kommuner för att ta hand om ensamkommande barn.

– Vi pratar nu om att det här är multikriminella. Man ägnar sig åt många olika typer av brottslighet. Man ägnar sig åt narkotikabrott, man ägnar sig åt bedrägerier mot enskilda, mot företag och ekonomisk brottslighet i företag, säger Sara Persson.

Bidragsbrott för miljarder

I en bidragsutredning som i början på september presenterades konstateras att 14,6 miljarder kronor betalas ut felaktigt i bidrag varje år – varav den organiserade brottsligheten uppges ligga bakom en stor del. Medlen bedöms bland annat finansiera våldsbejakande extremism.

Där föreslås bland annat ett bidragstak och att myndigheter som Försäkringskassan och CSN får ett reglerat ansvar att förebygga brott.