I kölvattnet av flyktingkrisen 2015 startades en rad nya företag som skulle ta hand om ensamkommande barn. Enligt Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, utnyttjades situationen av oseriösa aktörer och kriminella.

– Det fanns mycket pengar. Det var säljarnas marknad och man kunde ta mycket betalt för de här placeringarna. Kontrollerna var bristfälliga och man placerade barn över hela landet, det var svårt att följa upp insatserna, säger hon.

Sara Persson menar att kommunerna har ett stort ansvar.

– Kommunerna har ett jättestort ansvar, de har åtagit sig att placera de här barnen. De behöver göra noggrannare kontroller inför placeringar men också under avtalstiden. Gemensamma medel ska inte gå till kriminella som köper lyxbilar, helikoptrar eller hus för pengarna.

Ensamkommande unga

Västerås är en av kommunerna som bolagen Andra chansen och Svea placeringsjour har fakturerat. I Västerås fall gällde det placeringar av ensamkommande unga under 2017 och 2018.

– Det är ju helt förkastligt på alla sätt, så får det inte gå till och så ska det inte gå till. Vi ska se till våra rutiner och se om vi kan täppa till de här hålen. Men det krävs ett utökat samarbete mellan myndigheter. Vi ska göra allt för att de inte ska upprepas, säger Peter Boudin direktör för Västerås stads individ- och familjeförvaltning.

Detta var trots att Skatteverket gjorde en granskning av företagen, hade ni inte koll på det?

– Det görs ju en granskning men ett ägarförhållande kan ju förändras, men det här är ett hål som måste täppas till naturligtvis, det ska inte offentliga medel gå till.

Hör mer i klippet ovan.