På torsdagen är det dags för Riksbankens nya räntebesked. Med anledning av detta har LO-ekonomerna gjort beräkningar som enligt dem visar att mindre än en fjärdedel av den svenska inflationen drivits av hög efterfrågan under 2023.
– På den biter inte räntevapnet, säger LO-gruppchefen Torbjörn Hållö och fortsätter:
– Tyvärr är det är inte första gången som Riksbanken begår policymisstag. De gjorde samma misstag inför finanskrisen 2008 då man var den sista centralbanken i hela världen som höjde räntan innan allt kraschade, vilket de fått mycket kritik för i efterhand. Så det verkar vara så att Riksbanken är benägen att inta ganska extrema positioner.
Avgörande faktorn
Ändå har inflationen gått ner ganska mycket sedan räntehöjningarna började. Gör det alltså ändå inte någon nytta?
– Nej, att inflationen nu går ner på saker som att oljepriserna, energipriserna och de internationella priserna nu sjunkit. Det är det som avgör.
Vilken styrränta hade varit rimlig att ha nu?
– Det är svårt att säga, men den hade behövt vara betydligt lägre.
Nationalekonomen: ”Gör det lätt för sig”
Nationalekonomen Lars Calmfors menar tvärtemot LO-ekonomerna att räntehöjningarna visst gett effekt, även om han håller med om bilden att inflationen i Sverige främst drivs av saker som sker utomlands.
– De gör det lite lätt för sig. Det grundläggande problemet är ju att det varit vad vi kallar för utbudsstörningar som påverkat oljepriser, livsmedelspriser och energipriser. Om utbudet minskar och efterfrågan hålls hög, då blir det inflation. Och vill man prioritera att hålla den nere, som jag tycker har varit nödvändigt, då tvingas man ta till räntehöjningar, säger Calmfors.
– Sen kan man diskutera hur mycket man ska göra. Och där tycker jag kanske att Riksbanken tagit i lite för mycket.