Under hösten har debatten varit het om vad det svenska biståndet ska användas till. Regeringen vill ta mer av det för att finansiera flyktingmottagandet. Statens biståndsorgan Sida har protesterat mot nedskärningarna av utlandsbiståndet och varnat för svåra konsekvenser. Nu får regeringen stöd av Angus Deaton, som snart kommer till Sverige för att ta mot Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Invandring bättre än bistånd
Han forskar om fattigdom i utvecklingsländer, och i en exklusiv intervju med SVT säger han att regeringen gör klokt i att ta av biståndspengarna för att bekosta flyktingmottagandet.
– Nästan varenda studie jag sett visar att man gör mycket mer nytta genom att låta folk immigrera än genom att skicka pengar till dem.
Sågar Sverige
I grunden är Deaton starkt skeptisk till biståndets effektivitet. Han sågar det svenska biståndsmålet, att ge en procent av nationalinkomsterna i bistånd till fattiga länder.
– Jag tycker det är galet! Om du ska hjälpa någon så borde det handla om vad de behöver få, inte vad du behöver ge. Det här är en viktig del av mitt budskap: man gör det här mer för sig själva, inte de man försöker hjälpa.
”Traditionellt bistånd gör skada”
Angus Deaton menar att traditionellt bistånd på sikt gör mer skada än nytta. Med ett jämnt flöde av pengar utifrån kommer mottagarlandets styrande aldrig till skott med att själv bygga upp en fungerande statsapparat, och Deaton lyfter också fram risken för korruption:
– Man ger pengar, men man har inte koll på vad som händer med dem. Ingen övervakning, det är en enda röra!
Vad är den rätta nivån på bistånd då?
– Inget! Eller, i alla fall väldigt nära noll. Jag inser att det nog inte skulle vara görbart, så jag skulle föreslå att man i alla fall har en regel som säger att inget land skulle få mer än en fjärdedel av sina statsintäkter från bistånd utifrån. Det skulle vara praktiskt genomförbar politik.
Ministern försvarar sig
Men det är inget som tilltalar Sveriges biståndsminister Isabella Lövin (MP), som försvarar enprocentsmålet:
– Jag tycker vi kan vara väldigt stolta över enprocentsmålet, som det finns bred politisk enighet kring. Det svenska biståndet är i världsklass, oberoende forskning och utvärdering visar att det håller hög kvalitet.
Det svenska biståndet låg 2014 på 38 miljarder kronor, cirka en procent av Sveriges bruttonationalinkomst, BNI. Den största delen av pengarna förmedlas via biståndsmyndigheten Sida.
Deaton blir ifrågasatt
Där är man medveten om korruptionsrisken, säger generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka, men menar att man har rutiner och system för att hantera det.
– Vi tar emot över 100 tips varje år, gör utredningar, kräver tillbaka pengar och polisanmäler när det behövs. Vinsten av att rätt händer får verktyg för att jobba för hållbar utveckling är större än den risken, säger hon.
Vad gäller Deatons kritik om att de fattiga länderna fastnar i bidragsberoende svarar hon att hans forskning är ”spännande och väldigt relevant för oss som arbetar med utveckling och bistånd”, men ifrågasätter hans tvärsäkra uppfattning i frågan.
– Verkligheten ger inget entydigt stöd för hans slutsatser. Att bistånd skulle passivisera länder är en vanligt spridd tanke, men den har oklart stöd i historien, enligt Charlotte Petri Gornitzka.
Borde göra mer för forskning
Angus Deaton tror i alla fall att våra biståndspengar skulle göra mer nytta om de till exempel användes för att forska kring läkemedel för att motverka fattiga länders sjukdomar. Årets Nobelpris i medicin belönar forskning om Malaria:
– Ja, ja, det är ett utmärkt exempel på något vi kunde göra mer av! Jag tycker verkligen vi borde hjälpa dessa människor. Men vad som gör mig arg med vanligt bistånd är att jag tycker vi måste sluta utsätta dessa sårbara människor för dåligt styre!
En längre intervju med Angus Deaton sänds i Nobelstudion söndag 6/12 klockan 21.00 i SVT1.