• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Västerås kraftvärmeverk började byggas 1963 och är ett av Sveriges största. Foto: Cornelia Schauermann/SVT

Kommunen tvingas säga nej till företag

Uppdaterad
Publicerad

Kommunalrådet är otåligt, Västerås får inte tillräckligt med el.

Nu står en rad företag och bara väntar på att få etablera sig i staden.

Det som saknas är kablar med mer el – nu ska en gigantiskt tank med varmvatten bli ett sätt att lösa problemet.

Det handlar om jobb, pengar och el.

Västerås är ett av Sveriges energikluster. Amazon har en stor serverhall här. Hade man mer el skulle fler företag etablera sig, men Svenska kraftnät kan inte lova tjockare kablar förrän år 2030.

Det är ett av skälen att Västerås nu satsar på ett nytt biokraftverk och “Sveriges största termos”.

– Det handlar om att öka elproduktionen de dagar elen behövs som mest och att vi får elen direkt in i stan där elbehovet finns, säger kommunalrådet Carin Lidman (S) som också är ordförande i kraftbolaget Mälarenergi.

Västerås missade chansen att få Northvolts stora batterifabrik, elen räckte inte till. Nu finns Northvolt i staden, men med en mindre anläggning. Men förhoppningen är att kunna expandera.

– Vi kan inte vänta till 2030, de vill bygga ut nu – och vi har flera andra företag som står i kö och vill etablera sig, säger Carin Lidman.

Klena kablar en flaskhals

Västerås är en tydlig bild av ett av problemen med Sveriges elsystem där kablar, kraftnät och överföringskapacitet inte uppfyller dagens behov.

Varken nya kärnkraftverk eller hundratals vindsnurror skulle lösa Västerås problem. Liksom för vissa andra växande städer är det äldre – för klena – kablar fram till staden som är den värsta flaskhalsen.

Allra värst är läget kalla dagar, då det behövs som mest eleffekt. Då tvingas kraftvärmeverket i staden minska eller stoppa elproduktionen och satsa allt på fjärrvärmen.

Därför har Mälarenergi, med stöd från regeringens klimatkliv, investerat 100 miljoner kronor för att kunna lagra varmvatten i ett gammalt bergrum.

Lagrar varmvatten till kallare dagar

Lagret gör att man bättre kan hantera elbehovet olika dagar.

Varmare dagar lagrar man varmvatten i bergrummet. Varmvattnet kan sen användas i fjärrvärmenätet kallare dagar – då säkrar man elproduktionen även de kallaste dagarna. Ett rejält tillskott, som är extra viktigt om vindkraften också går på sparlåga.

– Vi kommer kunna leverera mycket mer el de dagar då det är kallt och brist på el. Det är viktigt för Västerås, men det gör också stor nytta för hela elsystemet i Sverige, säger Carin Lidman.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.