Ungefär en tredjedel av de krigsplacerade värnpliktiga som kallades in för övning under Aurora 23 var inte med.

Totalt 678 personer som har civila jobb men som har gjort värnplikt kallades in. Av dem ansökte 307 om att inte behöva delta, varav 250 beviljades så kallat uppskov, enligt siffror från Plikt- och prövningsverket.

– Det finns ett problem och en utmaning i det. Är det många som kallas och det fortsatt är en stor andel som av olika anledningar inte kommer då är det så klart problematiskt, säger Johan Österberg på Försvarshögskolan.

Många orsaker att inte delta

Österberg säger att försvarsviljan generellt ökat bland svenska ungdomar och att motivationen bland värnpliktiga i Sverige är hög jämfört med i andra länder. Men att det samtidigt alltid funnits och alltid kommer att finnas en andel som inte kan delta, säger han.

– Det händer ganska mycket i en ungdoms liv vid den här tiden. Man flyttar, man kanske pluggar utomlands eller får en skada, säger Johan Österberg.

– Det kan vara många orsaker till att man inte deltar. Men det är viktigt för vår totalförsvarsförmåga att vi har så många pusselbitar som möjligt på plats, säger han.

Kan få konsekvenser

Totalt har cirka 5 000 personer varit med på Aurora i år som en del av sin pågående värnpliktsutbildning. Många av dem kommer framöver ta civila jobb och då bli krigsplacerade med skyldighet att öva och i händelse av ofred rycka in.

– De värnpliktiga utgör basen för personalförsörjningen i Försvarsmakten och det är klart att krigsplacerade värnpliktiga då är en jätteviktig aspekt i totalförsvaret, säger Österberg.

Att en del av dem inte kommer dyka upp när de kallas in är något vi får leva med, menar Österberg.

– Alternativet att vi inte krigsplacerar värnpliktiga och det är ett betydligt sämre alternativ.