– Det är inget formellt krav för att bli medlem, men skulle kunna tänka mig att om man skulle söka medlemskap så förväntas man redogöra för hur man tänker uppnå det målet, säger Axel Wernhoff, Sveriges Nato-ambassadör.
Enligt Natos årsredovisning nådde endast 8 av de 30 medlemsländerna upp till tvåprocentsmålet förra året. Och då har ändå försvarsutgifterna höjts de senaste åren, under sju år i rad har Kanada och europeiska Nato-länder ökat försvarsanslagen. År 2014 nådde endast tre medlemmar 2-procentsmålet.
Allra minst andel av BNP på försvarsutgifter lägger Luxemburg (0,54 procent) och mest lägger Grekland (3,59 procent) tätt följt av USA (3,57 procent). Och trots att många länder börjat lägga mer pengar på försvarsinvestringar så står USA ensamt fortfarande för hela 69 procent av Natos försvarsutgifter och la förra året över en biljon (tusen miljarder) dollar på försvaret.
– USA har upplevt det som att de tar ett oproportionerligt stort ansvar för försvaret av Europa, säger Axel Wernhoff.
Svenska anslaget ska öka
Sverige lägger omkring 1,2 procent av BNP på försvaret under 2022. Den 10 mars meddelade statsminister Magdalena Andersson på en presskonferens att försvarsanslaget ska öka till 2 procent så snart det är ”praktiskt möjligt”. Och enligt en beräkning från försvarsmakten kommer Sverige troligen vara uppe i 2 procent år 2028. Detta eftersom det tar tid att anställa och utbilda personal och köpa in nya vapensystem.
Vad händer om ett land väljer att lägga mindre än 2 procent av BNP på försvaret?
– Det finns inget tvång och det finns inga sanktioner, däremot finns det en politisk press som kan uppstå, säger Axel Wernhoff.
Finns det en risk att länder köper onödigt dyra vapen för att komma upp i de här 2 procenten?
– Dumhet finns väl alltid. Det går väl inte att skydda sig från. Men 20 procent av försvarsbudgetarna ska användas för att köpa materiel, så man kan inte bara höja officerarnas löner och sedan tro att man ska nå upp till 2 procent. Det måste vara någon slags militär förmåga bakom det man spenderar.
Stora skillnader mellan Nato-länder
Nato vill se att 2 procent av medlemsländernas BNP läggs på försvaret.
De länder som lägger störst andel av BNP på försvarsutgifter:
Grekland 3,59 procent
USA 3,57 procent
Polen 2,34 procent
Storbritannien 2,25 procent
Kroatien 2,16 procent
De länder som lägger lägst andel av BNP på försvarsutgifter:
Luxemburg 0,54 procent
Spanien 1,03 procent
Belgien 1,07 procent
Slovenien 1,22 procent
Kanada 1,36 procent
Källa: Natos årsredovisning, siffrorna gäller år 2021