SVT:s frågor:
1. Bör Sverige ha noll kronor i statsskuld?
2. Varför / varför inte?
3. Enligt den internationella ekonomiska institutionen IMF kan för stora statsskuldavbetalningar bidra uteblivna men viktiga samhällsinvesteringar. Hur ser ni på det?
Socialdemokraterna
1. Vi ska ha en låg statsskuld i Sverige, men till skillnad från hur hushåll fungerar skulle det faktiskt kunna ställa till problem om Sverige har noll i statsskuld. Det kom också statsskuldsutredningen, som tillsattes på uppdrag av den förra regeringen, fram till.
2. Riksgälden har redan flaggat för att likviditeten på marknaden för svenska statsobligationer sjunker i takt med att statsskulden sjunker, det vill säga att det är färre som köper och säljer svenska statsobligationer, eftersom det finns färre. Det kan göra att räntekostnaden går upp vilket gör att det blir dyrare för Sverige att låna pengar. Dessutom kan det leda till att investerare tvingas placera i mer riskfyllda alternativ om det inte finns några statsobligationer att investera i. Det skulle kunna vara skadligt för svensk ekonomi.
3. Å andra sidan är den bästa försäkringen mot ett sämre konjunkturläge att ha en låg statsskuld så att man har muskler den dagen ett sämre läge slår till. Under den här mandatperioden har vi sparat 166 miljarder kronor och betalat av på statsskulden som är på sin lägsta nivå sen 1977. Det har vi gjort samtidigt som vi gjort rekordstora investeringar i välfärden, infrastrukturen och i utbildning. Under perioden har också svensk tillväxt varit mycket god. Det går alltså att kombinera samhällsinvesteringar med att betala av på statsskulden. [Om man inte prioriterar stora skattesänkningar, som Moderaterna och Sverigedemokraterna föreslår.]
Moderaterna
1. Nej, inte nominellt.
2. För att staten i alla lägen ska ha en möjlighet att låna är det en fördel om det finns en nominell statsskuld. Det behövs också en viss likviditet för att marknaden för statspapper ska fungera och då får inte den nominella statsskulden bli för låg. Det finns dock flera sätt att upprätthålla en nominell statsskuld av tillräcklig storlek. SOU 2014:8 Översyn av statsskuldspolitiken pekar på att det kan finnas skäl för staten att överupplåna om statsskulden blir låg. Vi har ännu inte tagit ställning till om det bör göras och i så fall hur det ska göras.
3. Det som är riktigt farligt för ett land är ett för hög statsskuld. Det finns en bred samsyn kring att överskottsmålet framöver ska ligga på 1/3 procent av BNP. Det är en väl avvägd nivå för säkra stabila offentliga finanser och som vi inte bedömer leder till minskad tillväxt.
Centerpartiet
1. Nej. Men den kan vara mycket liten.
2. Därför att det är nödvändigt att hålla igång en marknad för svenska statspapper om vi ett senare skede skulle behöva låna igen. Så har t ex Estland gjort som ett tag hade nästan noll statsskuld.
3. Dagens läge med stora infrastrukturbehov och låga räntor är ett utmärkt tillfälle att investera i höghastighetståg. Därför har vi föreslagit att dessa läggs i separat bolag med snäva ramar som lånar upp hela beloppet från början till långa, låga räntor, så att banorna kan byggas så snabbt och effektivt som möjligt. Det behövs dock buffertar i den ordinarie finanspolitiken för att hantera både en konjunkturnedgång och en åldrande befolkning. Det är också oklokt att elda på trycket i högkonjunkturen med lånade pengar.
Liberalerna
1 och 2. Nej, noll kronor är inget självändamål. Däremot är det viktigt att Sverige har välskötta statsfinanser och ett strukturellt sparande som gör att vi har goda marginaler när nästa kris slår till. Sverige står just nu på toppen av en bred högkonjunktur, vilket gör att vi kan amortera på skulden. Men den amorteringstakten kommer inte att pågå i evighet. Liberalerna står bakom det finanspolitiska ramverket som säkerställer dels att sparandet över en konjunkturcykel ska vara positivt, dels att den totala skuldnivån ska vara så pass låg att tillräckliga marginaler finns för att understödja ekonomin när nästa kris slår till.
3. Vi anser att det finanspolitiska ramverket är väl avvägt. En generell iakttagelse är att länder med mycket hög statsskuld kan få en negativ effektiv på tillväxten när de måste betala höga skuldräntor samtidigt som de börjar amortera ner överskuldsättningen till rimliga nivåer. När Sverige hade svaga statsfinanser på 197090-talen var detta påtagligt. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter ha god ordning på statsfinanserna. Det ger oss också utrymme till de viktiga samhällsinvesteringar som behövs för framtiden.
Kristdemokraterna
1. Nej
2. Det är bra om staten har en låg och långsiktigt hållbar statsskuld. Den ska dock vara tillräcklig för att marknaden för statsobligationer ska fungera och möjliggöra för staten att parera förändringar i skatteintäkterna. Vi har i Sveriges Riksdag beslutat om ett skuldankare på 35 procent av BNP som ska följas långsiktigt, och där den kan tolereras fluktuera upp eller ner 5 procentenheter. Skulden ska därmed varken bli för hög eller för låg och säkerställa att statens finanser är sunda.
3. Därför ska vi inte heller ha stora, oregelbundna statsskuldavbetalningar. Staten ska delfinansiera sig via lån och göra viktiga investeringar. Sedan är det viktigt att påpeka att lån inte är några gratispengar, utan måste hanteras som att de var skattepengar i budgetsammanhang. Det gör att vi inte kan expandera budgeten genom att belåna oss utan att tumma på andra budgetregler.
Vänsterpartiet
1.Nej.
2. Har man ingen statsskuld har man inga statsobligationer och det är bra att ha statsobligationer. I händelse av tex en lågkonjunktur kan man ju behöva låna och då är det bra att det finns en fungerande marknad med statsobligationer som alla litar på.
3. Vi håller med. En för stram finanspolitik kan självfallet leda till att viktiga samhällsinvesteringar uteblir, och att tillväxten därmed hämmas.
Miljöpartiet
1. Nej, och det är tveksamt om det vore önskvärt. Miljöpartiet står bakom de förändringar som gjorts i det finanspolitiska ramverket där överskottsmålet justerats ned och ett skuldankare införts.
2. En fördel med att ha en viss statsskuld är att det finns en marknad för svenska statsobligationer. Om den marknaden försvinner, så blir det troligen svårare att snabbt låna upp pengar för staten till bra villkor. Att staten har möjlighet att snabbt kunna låna upp pengar kan vara viktigt exempelvis vid en lågkonjunktur.
3. Det nya överskottsmålet som vi ställt oss bakom innebär att vi kan göra fler angelägna samhällsinvesteringar och betala av på statsskulden långsammare än med det tidigare överskottsmålet. De offentliga finanserna är goda och statsskulden som andel av BNP är låg både i ett historiskt och internationellt perspektiv. Hushållens skuldsättning har dock ökat snabbt under lång tid vilket är angeläget att komma till rätta med. Miljöpartiet ser behov av att bygga nya stambanor för höghastighetståg. Det är en stor och mycket långsiktig investering som är viktig för att kunna ställa om till världens första fossilfria välfärdsland och ha mer hållbara transporter. Gällande just den investeringen så är vi öppna för att diskutera lånefinansiering för att de nya stambanorna ska bli klara så snabbt som möjligt.
Sverigedemokraterna
1. Det är inte aktuellt under överskådlig tid.
2. Det finns ett värde i en låg statsskuld i händelse av kraftigare konjunkturnedgångar men samtidigt en upparbetad och fungerande kreditmarknad.
3. Det är en avvägning som behöver göras; väljer man en mer offensiv linje med en högre statsskuld kan man få oerhörda bekymmer i händelse av kris. Vi förespråkar därför en mer konservativ linje i enlighet med försiktighetsprincipen.