Flera framträdande ekonomer har den senaste tiden börjat diskutera Sveriges ambitiösa nedbetalningar av statsskulden. Till exempel har professorn i nationalekonomi John Hassler i flera intervjuer påpekat att om statsskulden krymper allt för mycket kan det bli svårt att långa pengar igen om man hamnar i en situation där man behöver låna mycket.

”Har blivit ett mantra”

Nordeas chefsekonom Annika Winsth anser att avbetalningarna blivit för stora och att pengarna kan användas bättre.

– Det har varit ett mantra sedan Göran Persson efter 90-talskrisen sade att ”Den som är satt i skuld är icke fri”. Det var helt rätt då, men sedan har man bara fortsatt och fortsatt och fortsatt, säger hon.

Enligt Annika Winsth kan fortsatta avbetalningar skada Sverige.

– Det är dumt och onödigt. Vi ska naturligtvis ha ordning och reda i statens finanser och ha marginaler men det finns också förutsättningar för att investera för framtiden så vi får en bättre tillväxt och en större välfärdskaka. Vi rustar oss inte för framtiden, det gör andra länder. Då blir de mer konkurrenskraftiga än vad vi blir, säger Annika Winsth.

Rekordlåg

De senaste åren har regeringen betalat ned statsskulden i snabb takt, enligt regeringens prognos kommer statsskulden krympa ännu mer närmaste åren. Sveriges tuffa amorteringstakt har gjort att statsskulden idag är 37 procent av bruttonationalprodukten, enligt EU:s sätt att räkna, vilket gjort att Sverige hamnat bland de EU-länder med lägst statsskuld. Genomsnittet är över 80 procent.

Förra året betalade Sverige av närmare 30 miljarder kronor på skulden. Det är ungefär lika mycket pengar som moderaterna vill sänka skatten med om de vinner valet eller något mindre än det socialdemokraterna utlovat i reformer med bland annat fler poliser och sjuksköterskor de närmaste fyra åren.

Kan gå illa

Nationalekonomen Lars Calmfors anser att Sverige hamnat på en bra statsskuldnivå där vi är nu, det vill säga runt 35 procent av BNP.

– Erfarenheterna från andra länder har visat hur illa det kan gå om man inte ligger på en ganska låg skuld så att man har utrymme i dåliga tider att låta den öka vilket den kan göra väldigt fort, säger han.

Samtidigt medger Lars Calmfors att nationalekonomi inte är en exakt vetenskap.

– Det är inget som är rätt eller fel. Vetenskapen kan inte säga vi ska göra just så här. Det är helt legitimt att göra olika bedömningar. Det är lite en fråga om hur riskbenägen man är, säger han.

Socialdemokraterna menar att Sverige ska ha en låg statsskuld, men att det till skillnad från hur hushåll fungerar skulle kunna ställa till problem om Sverige har noll i statsskuld.

”Det är inte regeringen man kritiserar”

Finansminister Magdalena Andersson tillbakavisar kritiken med att aktuella nivån för statsskulden har gemensamt beslutats av riksdagspartierna. Hon menar att regeringen följer det finanspolitiska ramverk som antogs 2016 i riksdagen och innebar en sänkning av överskottsmålet.

– Det har gjorts en bred överenskommelse av samtliga partier utom Sverigedemokraterna om ett skuldankare vid 35 procent. Avviker man från det med 5 procent så ska en skrivelse göras till riksdagen, säger finansministern Magdalena Andersson (S).

Vad är din syn på den kritik som ekonomer riktar mot regeringen?

– Det är inte regeringen man kritiserar utan riksdagen. Vi följer det ramverk som finns.