Ett av de största hoten mot svensk säkerhet är ensamagerande gärningspersoner, något Sverige har erfarenhet av. Rakhmat Akilov som körde lastbilen på Drottninggatan år 2017 tycks i all väsentlighet ha radikaliserat sig själv.
Samma sak gäller vid flera av de skolattacker som skett i Sverige. Gärningsmännen har agerat på egen hand, ofta genom inspiration från olika nätforum.
Men att hitta de ensamagerande gärningspersonerna är svårare än att hitta grupperingar. Enligt Säkerhetspolisen är de en utmaning eftersom de befinner sig i utkanten av extremistmiljöer.
– Det är personer som mer eller mindre självradikaliseras, ofta online och där inslag av psykisk ohälsa kan förekomma, skriver Säpos pressekreterare Fredrik Hultgren-Friberg i ett mejl.
Samtidigt bedömer Säpo att mörkertalet av hotaktörer som befinner sig online kommer att öka avsevärt.
Metod utvecklad av FBI
Säpo är mycket förtegna om hur de arbetar med att identifiera potentiella ensamagerande våldsverkare. Men det finns utvecklade metoder för att analysera misstänkta personer. Ett sådant verktyg är TRAP-18 som FBI har tagit fram, baserat på analyser av 111 ensamagerande våldsverkare.
Metoden från 2017 handlar om att leta efter totalt 18 varningstecken. De är i sin tur uppdelade i två kategorier – åtta varningsbeteenden och tio karaktärsdrag.
I den studie som FBI gjorde så uppvisade 77 procent av de ensamagerande gärningspersonerna minst hälften av varningstecknen.
Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet, undervisar om metoden. Han förklarar att det inte räcker att bara några varningstecken uppvisas utan att det behöver vara flera som samverkar.
Samtidigt finns det en tydlig rekommendation att myndigheter bör agera om fyra av varningsbeteendena uppvisas.
Tecken på radikalisering och planer på attentat enligt TRAP-18-metoden:
TRAP-18 – Terrorist Radicalization Assessment Protocol-18 utvecklad av FBI tillsammans med forskaren J. Reid Meloy
Varningsbeteenden:
1. Förberedelse (planering, kartläggning)
2. Fixering
3. Identifiering
4. Nyuppkommen aggression
5. Ökad aktivitet
6. Läckage (kommunikation/information till omgivningen)
7. Enda möjliga utväg, våld det enda alternativet
8. Direkt uttalade hot
Karaktärsdrag:
1. Moralisk upprördhet
2. Knuten till en ideologi
3. Misslyckat försök att samarbeta med den ideologiska gruppen
4. Beroende av den virtuella världen
5. Misslyckats med att uppnå karriärsmål
6. Förändrat tankesätt och humör
7. Svårt att upprätthålla intima relationer
8. Psykisk ohälsa
9. Kreativ och innovativ
10. Historia av instrumentellt våld