Först seglade den upp som en miljöfrälsning. Etanolbilarna subventionerades och pumplagen gjorde det möjligt att tanka överallt med E85.

Men sedan kom vittnesmålen om slavliknande arbetsförhållanden, skogsskövling och konkurrens med matproduktion. Debatten var het mellan förespråkarna och de som var emot. 

– Vi ville ta reda på hur det egentligen ligger till. Därför gjorde vi den här studien, säger forskaren Edgard Dias Batista på Kungliga tekniska högskolan till SVT Nyheter.

Minskar utsläppen

På uppdrag av tankesmedjan Fores har han sammanställt de senaste tio årens forskning om etanol utifrån sex olika infallsvinklar; utsläpp av växthusgaser, potential som fordonsbränsle, sociala frågor, förändrad markanvändning, ekonomiska frågor och mat kontra bränsle.

– Det vi har kommit fram till är att etanolen är ett hållbart bränsle. 65 procent är positiva effekter, 25 procent negativa och 10 procent neutrala. Där den gör mest nytta är genom att minska utsläppen av växthusgaser, hela 83 procent är postiva effekter, menar Edgard Dias Batista.

Sedan beror det på vilken form av etanol det är, hur effekterna blir. Exempelvis är den etanol som produceras från sockerrör betydligt bättre än den från majs, enligt studien.

Enligt statistik från Svenska petroleum- och biodrivmedelinsitutet utgör E85 i dag bara drygt två procent av allt fordonsbränsle.

Förordar E85

Och siffran är relativt konstant sedan fem år tillbaka. Så har det varit de senaste fem åren. E85 började användas i Sverige 2005.

– Om vi ska minska våra utsläpp från fordonstrafiken tycker jag definitivt att det bör användas mer E85 här i Sverige, säger Edgard Dias Batista.

Effekten är så stor att den överbrygger de negativa effekterna som konkurrens med matproduktion och dåliga arbetsvillkor, menar han.