Frågan om ett svenskt Nato-medlemskap har länge debatterats till och från i svensk politik. Sett över längre tid har motståndet till ett medlemskap minskat bland allmänheten, men någon klar och tydlig majoritet för ett medlemskap har inte uppstått.
Det senaste decenniet har Nato-frågan ökat i politisk betydelse. Efter de nedskärningar av det svenska försvaret som gjordes efter det kalla krigets slut har den svenska försvarsförmågan ifrågasatts och ett Nato-medlemskap har av kritiker pekats ut som en väg mot ökad säkerhet.
Fyra borgerliga partier (M, KD, L och C) förespråkar numera aktivt ett svenskt Nato-medlemskap. En majoritet i riksdagen (S, MP, V och SD) säger dock nej.
Undersökning visar splittringen
SVT/Novus undersökning om opinionen i Nato-frågan visar tydligt hur splittrad opinionen är i frågan. Stödet för ett medlemskap har visserligen ökat från 32 procent till 37 procent mellan 2017 och idag, men jämför man med 2014 är det oförändrat. Motståndet mot ett Nato-medlemskap följer samma linje. Det har minskat tydligt sedan 2017, men ligger på ungefär samma nivå som 2014.
Intressant i sammanhanget är att undersökningen 2014 gjordes strax efter en ubåtsjakt i Stockholms skärgård som fick stor uppmärksamhet. En slutsats man kan dra av detta är att stödet för ett Nato-medlemskap ökar i samband med händelser eller skeenden där Ryssland framstår som ett militärt hot mot Sverige.
Starkast stöd hos M
Samtidigt är det svårt att se några fundamentala förändringar i opinionen som i grunden förändrar de politiska möjligheterna att driva Nato-frågan politiskt. Visst, 37 procent av väljarna säger sig vara för ett Nato-medlemskap, men 35 procent är emot och 28 procent svarar vet ej. Förre statsministern Fredrik Reinfeldt, som själv förordade ett Nato-medlemskap, framhöll att en majoritet i opinionen var en av flera förutsättningar för att driva frågan genom riksdagen.
Tittar man på opinionen inom de olika riksdagspartierna följer den i allt väsentligt det förväntade mönstret. Störst är stödet för ett Nato-medlemskap inom Moderaterna och svagast inom Vänsterpartiet. Också inom Socialdemokraterna finns ett klart opinionsövertag för den linje partiet driver i riksdagen, dvs att Sverige inte ska bli medlem av Nato.
Majoritet om SD vänder
Inom Sverigedemokraterna är det dock tvärtom. SD:s linje är precis som Socialdemokraternas att Sverige ska stå utanför Nato, men bland SD:s sympatisörer är övertaget kompakt för att Sverige ska gå med.
Faktum är att det bland SD-väljarna nästan finns lika stort stöd för ett Nato-medlemskap som bland M- och Kd-väljarna. Möjligen kan partiets beslut att ställa sig bakom en så kallad Nato-option tolkas utifrån denna opinion. Det kan också vara ett första steg mot att ändra ståndpunkt i Nato-frågan, något de egna väljarna uppenbart inte skulle ha några problem med.
Skulle Sverigedemokraterna byta fot i Nato-frågan och i stället förorda ett medlemskap skapas också en majoritet för detta i riksdagen. Teoretiskt skulle det öppna för ett svenskt Nato-medlemskap.
Medlemskap långt borta
Samtidigt är det svårt att se att detta skulle ske utan Socialdemokraternas stöd, vilket i dagsläget tycks vara uteslutet. Partierna är normalt angelägna om att viktiga beslut om den säkerhetspolitiska inriktningen fattas i samförstånd och över de traditionella blockgränserna, vilket innebär att Socialdemokraterna av allt att döma även fortsatt har avgörandet i sin hand.
Ett svensk Nato-medlemskap tycks alltså ligga långt borta.