Sedan processen försenats rejält av fjolårets svenska regeringskriser är ett godkännande nu klart.
”Jag är stolt över att Nästa Generation EU (stödets formella namn, reds anm) kommer att ge ett betydande bidrag för att stödja Sverige att bli klimatneutralt så fort som möjligt”, hälsar kommissionsordförande Ursula von der Leyen i ett pressmeddelande.
”Goda nyheter för Sverige: vårt godkännande av planen för återhämtning och motståndskraft banar inte bara väg för 3,3 miljarder euro i bidrag utan också implementering av viktiga reformer och investeringar”, heter det i sin tur från ekonomikommissionären Paolo Gentiloni.
Första utbetalning efter sommaren
Sveriges plan var preliminärt färdig redan på försommaren i fjol, men ändrades sedan ett par gånger på grund av regeringskriserna på sommaren och hösten och de nya uppgörelser som nåddes i samband med det.
Åtgärderna i planen är inte nya, utan sådant som redan beslutats i tidigare budgetar.
– Vi har valt att fokusera på åtgärder som vi redan har diskuterat med kommissionen, för det är en snabbare väg framåt, sade finansminister Mikael Damberg (S) när regeringen skickade in planen för en dryg månad sedan.
Nästa steg blir nu att planen ska få godkänt även av övriga medlemsländer i EU:s ministerråd. Därefter väntas en första utbetalning av pengarna, på ungefär 11 miljarder kronor, under det tredje kvartalet i år.
EU:s stora återhämtningsfond har varit omdebatterad. Sverige kommer att bidra med cirka 150 miljarder kronor, vilket alltså är betydligt mindre än man väntas få tillbaka i stöd.
EU:s coronastöd
EU-länderna enades 2020 om ett gigantiskt coronastöd på 750 miljarder euro för att få fart på ekonomin igen efter coronapandemin. Merparten ligger i en fond som kallas RRF – faciliteten för återhämtning och motståndskraft – bestående av 312,5 miljarder euro i bidrag och 360 miljarder i lån.
Pengarna till stödet tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.
För att få ut pengarna behöver varje medlemsland lägga fram detaljerade planer till EU-kommissionen, som granskar att åtgärderna är i linje med de principer man enats om för bland annat grön omställning och digitalisering. Därefter är det upp till EU-ländernas finansministrar att gemensamt formellt godkänna planerna.
Sedan även Sveriges plan godkänts har nu 23 länder fått klartecken från EU-kommissionen. Återstår gör Bulgarien, Ungern och Polen, som fortsatt väntar på besked, samt Nederländerna som ännu inte har lämnat in sin plan.