Under dagens presskonferens från Bryssel presenterade EU-kommissionen sin nya asyl- och migrationsstrategi och enligt kommissionens vice ordförande Frans Timmermans kommer man redan i slutet av maj att föreslå ett gemensamt system för att ta emot 20.000 kvotflyktingar till medlemsstaterna.
Avsätter 50 miljoner euro
50 miljoner euro kommer också att avsättas för kvotsystemet under 2015 och 2016, och mot slutet av 2015 ska dessutom ett förslag läggas om ett permanent system för hur flyktingar kan fördelas vid en nödsituation.
Och enligt Frans Timmermans är man från kommissionens sida medvetna om att förslagen kommer att utsättas för kritik.
– Det här är dramatiska förslag som kommer att leda till debatt och få utstå kritik. Frågan är komplex – där alla delar är viktiga.
”Omplaceringsmekanism”
EU-kommissionens vice ordförande talade även om vikten av att stödja de medlemsstater som befinner sig under starkast tryck efter den senaste tidens migrationsvågor.
– Vi kommer att öka anslaget till Triton, vidta åtgärder mot människosmugglare och stödja medlemsstaterna som utsätts för störst tryck. Därför kommer vi att införa en tillfällig omplaceringsmekanism i slutet av månaden.
”Upp till länder att besluta”
Enligt Frans Timmermans kommer de länder dit den största andelen av flyktingarna först kommer kunna skicka tillbaka flyktingar om dessa inte bedöms ha tillräckliga skäl till asyl.
Timmermans sa även under presskonferensen att det enligt EU-fördraget är upp till enskilda länder, exempelvis Storbritannien och Irland, att gå med på det nya förslaget.
– Länderna får nu besluta om de vill vara med i det nya systemet eller inte.
Vid ett senare tillfälle under presskonferensen underströk han att ”kommissionen är fördragets väktare” och att han hoppades på att medlemsländerna skulle visa sig vara solidariska med förslagen till migrations- och asylpolitik.
– Vi måste respektera att vissa länder har valt att ställa sig utanför, men vi hoppas att alla medlemsländer kommer att visa solidaritet.
”Samarbete viktigt”
Dagens EU-strategi presenterades av, utöver Frans Timmermans, utrikesbasen Federica Mogherini och asyl- och migrationsansvarige Dimitris Avramopoulos. Och kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker betonade i förhandsbudskapet behovet av mer pengar för att få till stånd ett samarbete.
– Vi måste höja samarbetsbudgeten, inte sänka den. Vi måste tillsammans – särskilt med de afrikanska länderna – arbeta för att bekämpa smugglarna, säger Juncker.
Förslaget skulle troligtvis komma att omfatta 25 av EU:s 28 medlemsländer, då Storbritannien, Danmark och Irland omfattas av undantag, enligt Lissabon-fördraget, uppger nyhetsbyrån Reuters.
För Sveriges del skulle det handla om en flyktingfördelning på tre procent, medan Tyskland skulle ta emot 18,42 procent av flyktingarna.
600.000 flyktingar
Migrationsfrågan är mer aktuell än någonsin efter att 600.000 människor under förra året sökte asyl i olika EU-länder.
Påtryckningarna på att EU ska agera har varit starka, speciellt efter den senaste stora flyktingbåtkatastrofen där fler än 900 flyktingar dog utanför Libyens kust i april.
Fakta: EU:s kvotfördelning
Hur många kvotflyktingar som varje medlemsland föreslås ta emot kommer i EU-kommissionens förslag att räknas fram med hjälp av fyra faktorer:
* ländernas folkmängd (40 procent)
* ländernas totala BNP (40 procent)
* genomsnittligt antal asylsökande och kvotflyktingar per miljon invånare under de senaste fem åren (10 procent)
* ländernas arbetslöshet (10 procent)
Källa: EU-kommissionen/TT
Fakta: Tänkbara flyktingkvoter
I EU-kommissionens utkast till förslag om gemensamt mottagande av 20 000 kvotflyktingar har följande siffror tagits fram:
Land Antal kvotflyktingar
Tyskland 3 086
Frankrike 2 375
Storbritannien 2 309*
Italien 1 989
Spanien 1 549
Polen 962
Nederländerna 732
Portugal 704
Rumänien 657
Tjeckien 525
Sverige 491
Belgien 490
Österrike 444
Danmark 345*
Estland 326
Grekland 323
Slovakien 319
Kroatien 315
Ungern 307
Finland 293
Irland 272*
Lettland 220
Bulgarien 216
Litauen 207
Slovenien 207
Luxemburg 147
Malta 121
Cypern 69
* Storbritannien, Irland och Danmark kan på grund av olika undantag i EU-samarbetet välja att stå utanför systemet – om det överhuvudtaget blir verklighet.
Källa: EU-kommissionen/TT