Sprängningar har blivit en av de metoder som gängkriminella använder sig av för att hantera uppgörelser och konflikter, berättar Linda Staaf som är underrättelsechef på polisen nationella operativa avdelning, Noa.

– Det här är en trend som har eskalerat. Man har präglat varandra till ett sådant här beteende som är både egoistiskt och hänsynslöst, säger hon.

Nedan listar vi några av de domar vi granskat i jakten efter svar på frågorna var, vem och varför.

FÄLLANDE DOMAR

• Landskrona, 2019:

Bombdåd mot lägenhetshus.

Misstänkt motiv:

Gängkriminell uppgörelse.

Två män i 20-årsåldern döms till fyra års fängelse för allmänfarlig ödeläggelse.

Hovrätten skärpte tingsrättens straff från tre till fyra års fängelse.

• Karlskrona, 2017:

Bombattentat mot privatpersons fordon.

Misstänkt motiv:

Svartsjukedrama.

Två män döms till sex, respektive fyra månaders fängelse.

Männen friades från allmänfarlig ödeläggelse men dömdes bland annat för grov skadegörelse.

• Hässleholm, 2018:

Bombattentat mot skola.

Misstänkt motiv:

Inspirerad av amerikanska skolskjutningar.

En man i 20-årsåldern döms till fängelse i två år och tre månader i tingsrätten.

Hovrätten mildrade tingsrättens straff med fem månader till ett år och tio månader.

FRIANDE DOMAR

• Örebro, 2019:

Bombdåd mot en strippklubb.

Misstänkt motiv:

Gängkriminell uppgörelse.

En 18-årig man frias från åtalet.

Tingsrätten menar att det inte går att bevisa att det verkligen var den åtalade som låg bakom bombdådet.

• Malmö, 2018:

Sprängning av polisbil.

Misstänkt motiv:

Okänt.

En man i 20-årsåldern frias från åtalet.

Hovrätten slår fast tingsrättens bedömning eftersom det inte går att utesluta att någon annan låg bakom händelsen.

• Haninge, 2018:

Man hotar att spränga kommunhuset i Haninge.

Misstänkt motiv:

Vårdnadstvist.

Man i 30-årsåldern frias från åtalet.

Tingsrätten konstaterar att hotet bara var fantasier.