Linköping, Örebro, Stockholm, Norrköping, Malmö. Listan på svenska orter som drabbats av sprängdåd de senaste åren kan göras lång.
Uppklarningsprocenten för sprängningar är låg. De flesta polisutredningar går inte ens till åtal. Men även i de fall åtal väcks är det svårt att få bevisningen att räcka visar SVT:s granskning.
Vi har granskat 34 domar som rör allmänfarlig ödeläggelse mellan åren 2017 och 2019. Sammanställningen visar att 60 personer åtalades under den här tidsperioden.
Fyra av tio frias
• 26 av de åtalade dömdes för ett brott inom lagrummet för allmänfarlig ödeläggelse.
• 11 personer dömdes för skadegörelse eller innehav av explosiva varor.
• 23 personer friades helt från brott kopplat till explosioner eller sprängmedel.
Sammantaget betyder det att nästan 4 av 10 gick helt fria från den här typen av brott.
Flera förklaringar
Enligt de rättsvårdande myndigheterna finns flera förklaringar till svårigheterna att döma i sprängdåd.
– En del av den tekniska bevisningen försvinner i de fall där en explosion ägt rum. Det gör att man får ett sämre utgångsvärde i utredningarna, säger Katarina Johansson Welin, vice riksåklagare.
– Vi har även svårigheter att få vittnen att berätta för polis och domstol vad man sett, säger Linda Staaf, underrättelsechef på polisens nationella operativa avdelning.
Nya åtgärder som ska stoppa sprängdåden
1. Ett nationellt bombdatacenter inrättas ihop med bland annat Försvarsmakten och Säkerhetspolisen.
2. Nationellt forensiskt centrum, NFC, rustar upp på flera platser i landet.
3. NFC har infört ett snabbspår gällande undersökningar från skjutningar och sprängningar.
4. Polisen får nya riktlinjer för sitt arbete på platser där sprängning skett.
5. Nationella bombskyddet förstärks med bland annat fler bombtekniker.
Källa: Polisens nationella mediecenter
Så gjorde vi kartläggningen
De senaste åren har brott genom sprängning blivit allt vanligare i Sverige.
Under det senaste halvåret har flera uppmärksammade sprängdåd skett i bostadsområden där allmänheten kommit till skada eller riskerat att utsättas för livsfara.
Vi ville ta reda på hur många som åtalats för brott kopplade till sprängdåd. Hur många har hittills friats och fällts i domstol, och vad man kan utläsa om gärningsmännen och deras motiv?
Uppgifterna hämtade i databas
Med hjälp av rättsdatabasen Acta publica har SVT sammanställt alla domar där åtalet kretsat kring brottet allmänfarlig ödeläggelse.
Rubriceringen innefattar även alternativa brottsrubriceringar som förberedelse, försök, medhjälp och anstiftan till brott.
Avgränsning gällande rubriceringar
I ett senare skede har vi även kartlagt brottsrubriceringarna skadegörelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, om de ingick i åklagarens yrkanden.
Annan eventuell brottslighet som kan ha funnits i domarna ingår inte i det material SVT presenterat.
Vårt resultat
I vår kartläggning fann vi 34 domar som vunnit laga kraft de senaste tre åren, 2017 till 2019.
Det rörde sig om sammanlagt 66 åtalspunkter mot 60 personer.
51 av de 66 åtalspunkterna handlade om allmänfarlig ödeläggelse eller förberedelse till brottet. Resterande åtalspunkter rörde anstiftan, medhjälp eller försök till brottet.
Nästan fyra av tio frias
Av de 60 personer som åtalades för allmänfarlig ödeläggelse, inklusive försök, förberedelse med mera, dömdes 26 personer. 34 friades.
Av de som friades fälldes emellertid 11 personer för antingen grov skadegörelse eller enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor.
Det betyder alltså att 23 personer, eller 38 procent, friades helt från misstankar kopplade till sprängdåd.