Linköping, Örebro, Stockholm, Norrköping, Malmö. Listan på svenska orter som drabbats av sprängdåd de senaste åren kan göras lång.
Uppklarningsprocenten för sprängningar är låg. De flesta polisutredningar går inte ens till åtal. Men även i de fall åtal väcks är det svårt att få bevisningen att räcka visar SVT:s granskning.
Vi har granskat 34 domar som rör allmänfarlig ödeläggelse mellan åren 2017 och 2019. Sammanställningen visar att 60 personer åtalades under den här tidsperioden.
Fyra av tio frias
• 26 av de åtalade dömdes för ett brott inom lagrummet för allmänfarlig ödeläggelse.
• 11 personer dömdes för skadegörelse eller innehav av explosiva varor.
• 23 personer friades helt från brott kopplat till explosioner eller sprängmedel.
Sammantaget betyder det att nästan 4 av 10 gick helt fria från den här typen av brott.
Flera förklaringar
Enligt de rättsvårdande myndigheterna finns flera förklaringar till svårigheterna att döma i sprängdåd.
– En del av den tekniska bevisningen försvinner i de fall där en explosion ägt rum. Det gör att man får ett sämre utgångsvärde i utredningarna, säger Katarina Johansson Welin, vice riksåklagare.
– Vi har även svårigheter att få vittnen att berätta för polis och domstol vad man sett, säger Linda Staaf, underrättelsechef på polisens nationella operativa avdelning.