Sveriges kriminella klansamhällen har debatterats flitigt det senaste året, framförallt efter att dåvarande rikspolischefen Mats Löfvings uttalande om att det finns 40 släktbaserade kriminella nätverk i landet.

Alla klaner är inte kriminella

Men det går inte att sätta ett likhetstecken mellan klan och kriminalitet. Det menar Per Brinkemo som är författare och föreläsare och som studerat klansamhällen under tio år.

– Klanen i sig är inte kriminell. Det är en samhällsorganisationsform som uppstått som ett skydd i stater som inte fungerar. Det kan finnas mycket positivt med en klan, som en stark och varm gemenskap, säger han.

Utbredd tystnadskultur

Problemen uppstår när klanen börjar skapa egna regler som står utanför svenska rättssystem och normer.

– Det är då man ser att människors personliga frihet begränsas. Det finns exempel där ungdomar inte får gifta sig med dem de vill, eller slukas upp av klanen på ett negativt sätt.

Genomgående för klanstrukturer i Sverige är att det finns en utbredd tystnadskultur, menar Per Brinkemo.

– Man är totalt lojal med sin familj. Den går alltid före.

Kritisk till finansiering av problematiska grupper

I Sveriges finns i dag ingen forskning på hur många som befinner sig i klansamhällen. Enligt Per Brinkemo finns det dock indikationer som säger att människor lever i en aktiv hederskultur, trots att de befunnit sig i Sverige under lång tid.

– Jag tror att samhällsinformationen måste bli mycket tydligare för de som kommer nya till Sverige. Kanske borde man också införa något form av kontrakt, som innebär att man svär trohet till grundlagarna, säger han.

Finansieringen av grupper som upprätthåller förtryckande system måste sluta, menar Per Brinkemo.

– Det är väldigt märkligt att det sker i dag.