I dag lägger Sverige 138 miljarder på förvaret, vilket motsvarar 2,4 procent av BNP.

Med anledning av det försämrade säkerhetsläget förs nu diskussioner om ökningar av anslaget. Inom Nato talas det om att målet bör höjas till 3,5 procent av BNP, vilket skulle innebära ytterligare 65 miljarder kronor ur Sveriges statskassa.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att Sverige har goda förutsättningar på grund av sina starka statsfinanser.

– Både jag och finansministrar innan mig har tyckt det varit viktigt med ordning och reda, därför att i svåra tider kan vi använda den styrkan. Vi är mycket mer förberedda än andra länder.

Utesluter inte lån

I SVT:s Agenda säger Elisabeth Svantesson att hon inte utesluter lån för att snabbt kunna stärka försvaret.

– Ett av många alternativ att diskutera är om vi under några år ska låna för att snabbt komma upp i ny nivå, säger hon och fortsätter:

– Jag tycker inte att man ska utesluta det. Men det måste vara tillfälligt, annars har vi en skulduppbyggnad på sikt som vi inte klarar.

Att finansiera upprustningen med höjda skatter är däremot inget Svantesson förespråkar. Hon trycker i stället på ökad tillväxt, att få ner arbetslösheten samt omprioriteringar i statens utgifter.

– Att höja skatter sitter inte på min favoritlista, för risken finns då att man minskar trycket mot tillväxt och konkurrenskraft, säger hon.

Finanspolitiska rådet för skattehöjningar

Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten är kritisk till att pressa resurserna till välfärden ytterligare. Han föreslår i stället både skattehöjningar och utgiftsminskningar för att klara av de framtida kostnaderna för försvaret. Ett exempel han tar upp är en fastighetsskatt.

– Jag är inte särskilt förtjust i skattehöjningar, men jag kan konstatera att de samhällsekonomiska kostnaderna av en fastighetsskatt inte är särskilt höga, om man jämför med skatter på arbete eller kapital, säger Lars Heikensten.

Han ställer sig också skeptisk till att låna pengar till försvaret.

– Man kan väl låna lite på marginalen, men då är det viktigt att vi kommer överens om det. Det blir billigare för oss som lever nu – men är det rättvist? Kommande generationer kommer få betala, säger han.

Se hela intervjun med finansminister Elisabeth Svantesson i SVT Agenda.