USA har varken gett besked om att amerikansk militär ska lämna Europa – eller att de vill överge Natos artikel fem.
Men uttalanden från Trump-administrationen har skapat osäkerhet kring USA:s del i Europas försvar framöver.
Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, säger att Nato har två huvuduppgifter: avskräckning och ett försvar som kan stå emot ett angrepp.
Här skulle USA kunna lämna efter sig stora luckor.
Obalans gentemot Ryssland
USA och Ryssland har i dag omkring 5 000 kärnvapenstridsspetsar var – de två europeiska kärnvapenstaterna Frankrike och Storbritannien har en tiondel av det tillsammans.
SVT har tidigare rapporterat att 85 000 amerikanska soldater är på plats i Europa, vilket har en avskräckande effekt, säger Jacob Westberg.
Björn Fägersten, seniorforskare på UI, har liknat dem vid en ”snubbeltråd”:
– Att Ryssland skulle vara tvungna att ge sig i krig mot amerikanska soldater om de attackerade Europa. Och det skulle leda till ett större amerikanskt engagemang, att de skulle komma i stor skala till Europa.
Vid sidan om personal handlar det också om tillgång på stridsvagnar, flygkapacitet och ”volymer överhuvudtaget”, menar Jacob Westberg.
– Därutöver är det förmågor som att leda stora operationer, där det bland annat är viktigt att ha tillgång till militära satelliter. Även där har de europeiska staterna ett stort underläge i förhållande till Ryssland.
Vad måste Europa göra nu?
USA har en viktig roll i att hålla samman Natos arbete, säger Jacob Westberg.
Vid sidan om att stärka den nationella försvarsförmågan måste Europa nu hitta sätt att samordna de militära resurser som redan finns – och fokusera på Natos yttre gränser, menar han.
– Att alla europeiska medlemmar tydligare bidrar till försvaret av de länder som är mest utsatta. Och det är i dagsläget de länder som angränsar till Ryssland eller Ukraina.
I januari fick Jens Stoltenberg i uppdrag att ta fram en rapport för att stärka det balt-nordiska försvarssamarbetet.
– Det kunde vara klokt att även inkludera andra Östersjöstater som Polen och Tyskland i samarbetet. Och på så sätt så får man liksom lägga en väv av olika samarbeten som på kort sikt skapar en stärkt försvarsförmåga, säger Jacob Westberg.
