– Det som Sverige gör skulle vara viktigt, men det skulle inte hindra Finland från att söka om Sverige bestämde sig för att förbli utanför, säger Teija Tiilikainen, som är chef för det Europeiska kompetenscentrumet för motverkande av hybridhot i Helsingfors samt professor och forskare i europeisk säkerhetspolitik vid Europeiska Universitetsinstitutet i Florens i Italien.
Efter att Ryssland inlett den storskaliga invasionen av Ukraina har opinionsstödet för ett medlemskap skjutit i höjden i Finland, från omkring 20 procent till 50-60 procent, visar flera undersökningar.
Natofrågan diskuteras på flera håll
– Jag tror att det här (kriget i Ukraina) har ändrat mycket i finländsk säkerhetspolitisk omgivning och det finländska tänkandet, säger Tiilikainen.
Finlands regering ser just nu över landets säkerhetspolitiska läge och ska lägga fram en ny redogörelse i riksdagen som är tänkt att lägga grunden för diskussionen om Nato.
– Processen borde vara klar under våren, och inom den processen så bedömer man också Natofrågan, säger Tiilikainen.
Så rent praktiskt så skulle Finland kunna lämna in en Natoansökan före sommaren?
– Jag tror att det skulle kunna vara möjligt. Men sedan finns det också andra saker som påverkar den processen, säger Tiilikainen.
Sveriges beslut påverkar
Hon lyfter fram de nuvarande Natomedlemmarnas syn på att släppa in nya medlemmar samtidigt som det är krig samt Sveriges ställning i frågan som exempel.
För även om Sveriges ställningstagande inte är avgörande, så är det viktigt för Finland, betonar forskaren.
– Det är viktigt för Finland, för den allmänna opinionen likväl som de politiska partierna, att man kan fatta ett likadant beslut som Sverige i Natofrågan. Och att man kan koordinera den här processen, om det är möjligt, på grund av det bilaterala samarbetet i försvarspolitiken mellan Finland och Sverige.
Om Sverige går med i alliansen, och inte Finland, skulle det försvåra Finlands säkerhetspolitiska läge betydligt, bedömer Tiilikainen.