År 2010, när det nationella Graviditetsregistret började mäta andelen gravida som för stöd för förlossningsrrädsla, låg siffran på 7,2 procent, 2019 hade den ökat till 9,8 procent. Christina Nilsson är barnmorska och docent i sexuell och reproduktiv hälsa vid högskolan i Borås och har skrivit en avhandling om förlossningsrädsla.
– Man har inte kunnat se i forskningen att rädslan ökat, men det finns inte heller en enhetligt definition av förlossningsrädsla utan man kan se det som ett brett samlingsnamn för olika rädslor i relation till graviditet och födsel.
Fobi ökar risk för rädsla
Det kan handla om kvinnor som är gravida för första gången där allt är nytt och omföderskor som haft en förlossning som de upplevt som svår eller traumatisk.
– Förlossningsrädsla är vanligare hos kvinnor som har fobier och en ångestproblematik kopplad till blod eller sjukhus. Det blir förstås obehagligt eftersom kvinnor i Sverige i första hand föder barn på sjukhus.
Efterfrågar kejsarsnitt
Många mår dåligt efter ett akut kejsarssnitt. Bland förlossningsrädda som grupp är det vanligt att man ber om ett planerat kejsarsnitt, berättar Christina Nilsson. Men det är inte självklart.
– Det finns de som gärna vill ha ett planerat kejsarsnitt nästa gång för att man upplevde att det var kaotiskt och svårt i samband med det akuta kejsarsnittet. Med ett planerat kejsarsnitt vet man vilken dag det ska ske och det kan kännas väldigt tryggt. För andra är det tvärtom, man är rädd och vill absolut inte ha kejsarsnitt.
”Försöker gå vidare”
Mår man dåligt efter en förlossning är det viktigt att vården fångar upp de känslorna. Men en förlossning kan vara omtumlande och känslorna kan dyka upp efter en tid.
– Det är bra om kvinnan kan prata om sin förlossning och hur hon mår efteråt med mödravårdscentralen eller en psykolog. Men för många kvinnor är det mycket som är nytt när man kommer hem med sitt barn och man behöver verkligen fokusera på barnet och amningen. En del kvinnor gör så att de försöker gå vidare i livet helt enkelt och inte tänka på upplevelsen, men man ser ibland att när kvinnan blir gravid igen kan rädslan slå till.
Det här är Graviditetsregistret
Varje år föds omkring 115 000 barn i Sverige. Graviditetsregistret samlar data från den tidiga graviditeten till några månader efter förlossningen. Målet är att utvärdera och skapa en så bra vård som det är möjligt. Registret omfattar de flesta gravida som skrivs in vid mödrahälsovård i Sverige.
Det är vården som samlar in och är ansvariga för uppgifterna i registret och Karolinska universitetssjukhuset är personuppgiftsansvarig och ansvarig myndighet. Registret för mödrahälsovård har funnits sedan 1999 och registret för fosterdiagnostik sedan 2010.
Registret började mäta andelen insatser mot förlossningsrädsla 2010 och sedan dess har andelen som får stöd gått upp från 7,2 procent till 9,8 2019. Registret ser det framför allt som att vården blivit bättre på att fånga upp och erbjuda stöd till den som lider av förlossningsrädsla.
Källa: Graviditetsregistret
