1980-talet var spionernas årtionde i USA.

Det säger Michael Jonsson, forskare på FOI och medförfattare till studien Espionage by Europeans 2010–2021. Den gången, på 80-talet, handlade det om 7-8 fällande domar inklusive ett par högt placerade mullvadar som avslöjades.

– Min bedömning är att det här kan bli spionernas årtionde i Europa. Vi har ett ökande antal fällande domar och ett antal spioner som avslöjas på högt uppsatta befattningar, säger han och fortsätter:

– Och hotet ter sig kvarstå på en hög nivå. Dels i relation till Ryssland och Belarus så länge konflikten i Ukraina pågår, men i ökande grad även gentemot Kina. Det här nya normalläget där vi hör mer och mer om spionage och kontraspionage tror jag är här för att stanna.

400 ryssar har utvisats

Sedan kriget påbörjades har över 400 ryska diplomater, varav många antas vara underrättelsepersonal, utvisats från Europa. Ett hårt slag mot bland andra FSB och GRU.

– När enskild underrättelsepersonal utvisas kanske det inte har en avgörande effekt, men när så väldigt många gör det samtidigt i flera olika länder kan det försvåra och försvaga Rysslands insamling av underrättelser i Europa och Sverige.

I Sverige har vi haft flera uppmärksammade fall de senaste åren.

– Sedan 2021 har vi haft flera fällande domar, gripanden och ett antal avslöjanden kring bland annat olämpliga forskningssamarbeten. Det här signalerar att Sverige bytte policy för några år sedan. I dag är vi mer proaktiva när det gäller kontraspionage.

”Finns en risk”

Hur ska Sverige förhålla sig till att spionaget har ökat?

– På ett balanserat sätt. Det finns en risk att pendeln slår över för långt åt andra hållet när vi går från att ha varit för naiva, öppna och godtrogna. Det behövs en balans i det nya säkerhetsmedvetandet som absolut har påbörjats i många myndigheter och företag.

– Risken är att enskilda individer råkar illa ut eller att man skapar en misstro på vissa arbetsplatser.