– Ju mer tättbebott det är, desto fler råttor blir det, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex.

Det senaste draget i kampen mot skadedjuret är en digital råttfälla som lanserades för cirka ett år sedan. En cylinderliknande, cirka 50 centimenter hög fälla som installeras i rensluckor i avloppsledningar i flerfamiljshus där problemen finns.

”Döden är omedelbar”

Fällan reagerar på rörelser och temperaturer, och dödar allt som korsar dess väg. 14 stycken så kallade kevlartänder fälls ner och tar då död på råttan. Håkan Kjellberg menar att man snabbt märker av effekten i ett problemområde där man tagit hjälp av systemet.

Men den nya fällan kommer knappast kunna ta kol på brunråttans existens i Sverige för gott. Det är inte ens önskvärt, menar skadedjursexperten Håkan Kjellberg:

– Vi ska inte, och kommer aldrig att kunna utrota brunråttan. Arten ska ju få förekomma. Men när den kommer i konflikt med människor så skapas problemen, säger han.

Råttsaneringar ökar

Samtidigt som nya metoder alltså ser ut att ge människan övertaget i kampen mot råttornas framfart väljer allt fler att genomföra råttsaneringar, i alla fall om man ska tro företaget Nomor som även de jobbar med det nya relativt nya systemet.

I höstas konstaterade företaget att man gått från att ha utfört 7.000 råttsaneringar i Sverige under 2010 till närmare 15.000 stycken år 2014.

– En av faktorerna är ju att det har varit många byggnationer, stora infrastrukturprojekt i storstäderna. Där skrämmer man upp de råttor som normalt drar runt under marken i kloaker, säger Andreas Olsson, operativ driftschef på Normor.

Den dramatiska ökningen av antalet saneringar de senaste åren innefattar allt från fall där det till slut kanske bara varit fråga om att få bort en liten mus till större insatser där man tar död på många råttor.

– Många frågar om det är fler råttor i städerna nu jämfört med tidigare, då brukar jag svara att det åtminstone inte har blivit färre, säger Andreas Olsson.

Trivs bäst i storstäder

Enligt Håkan Kjellberg på Anticimex har utvecklingen av de svenska städerna fungerat som uppbyggnad av ett slags konstgjort samhälle som blivit gynnsamt för råttor. Inte för varmt på sommaren, inte för kallt på vintern.

Och det är i storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö, som brunråttorna trivs bäst. Där skapas mer avfall, vilket uppskattas av råttorna. Dessutom finns fler ytor och områden där råttor kan leva i skymundan.

Brunråttorna trivs mycket bra i trånga utrymmen, och kan utan problem ta sig igenom ett 20 millimeter litet hål (motsvarande diametern på en enkrona).

Dessutom är de mycket smarta, lär sig av sina misstag och enligt Håkan Kjellberg har man kunnat se studier på hur råttorna nu förstått att de kan hoppa över (rent fysiskt) de klassiska råttfällorna.

Råttorna besitter också färdigheter så som att kunna hoppa en meter utan ansats. Ett råttpar kan dessutom föröka sig rejält – och ge upphov till 1.000 nya individer på ett år, konstaterar Anticimex på sin hemsida.

Den eviga fajten

Historiskt sett har råttan alltid slagits mot människan. Förr i tiden blev det ibland bli en fråga om liv och död, då hela skördar kunde hotas om råttorna kom på besök. I dag handlar det snarare om att råttorna hotar att orsaka stora ekonomsika skador. Det rör sig ofta om elkablar som gnags sönder som kan orsaka bränder, eller om avloppsledningar som knapras på och orsakar större vattenläckor.

– Jag skulle kunna tippa på att råttan, rent ekonomiskt, är det största problemet vi har vad gäller skadedjur. Det är min känsla, säger Håkan Kjellberg.

Var ska man bo om man inte vill stöta på en enda råtta?

– I fjällvärlden finns nästan inga råttor, men där får man å andra sidan räkna med andra gnagare, lämlar till exempel.