Det säger han till SVT med anledning av att Försvarsmakten har polisanmält att uppgifter läckt ut kring de ryska flygstridsövningarna över Östersjön under påskhelgen.

– De har uppenbarligen gjort en bedömning att det var till till skada för försvaret av landet att uppgifterna kom ut och då är det logiskt att det får lämnas över till åklagare som får pröva det och väga mot andra intressen. Och kartlägga om det faller under sekretess eller kvalificerad sekretess, säger han.

– Den frågan är direkt avgörande för om JK ska gå vidare med undersökningen. Om de faller under vanlig sekretess gäller meddelarskyddet och då ska JK inte inleda förundersökning. Om det är kvalificerat hemliga uppgifter ska JK inleda förundersökning och försöka kartlägga vem som läckt uppgifterna. För det är en straffbar gärning att lämna ut sådana uppgifter muntligen.

Sedan är det en annan fråga, menar Funcke, hur framgångsrik JK kan bli med den här uppgiften.

– Det är inte lätt att ringa in vilka som har haft tillgång till uppgifterna och vem som har lämnat ut dem. Är det ett par dussin eller kanske till och med hundratals personer då är det i stort sett utsiktslöst.

Hur ser du på att Försvarsmakten med hjälp av JK vill efterforska källorna?

– Om vi tittar på de uppgifter som jag och andra har kunnat ta del av i medierna tycker inte jag att det ska falla under kvalificerad sekretess. Det här är uppgifter som jag tycker ska kunna ventileras och diskuteras öppet. Hur står det till med vår incidentberedskap? Vilken kapacitet finns det? Det är något jag tycker svenska folket borde bli engagerade i i stället för att man ska leta läckor i ett kör.

”Dålig tradition” att inte prata

– Däremot får det inte avslöjas detaljer om var vi har våra plan och hur fort de kommer upp i luften, men ur ett mer övergripande perspektiv är det fullt rimligt att ha en öppen diskussion. Historiskt om vi tittar på vad allmänheten har fått veta är det en dålig tradition som försvarsministern och ordföranden i försvarsberedningen för vidare genom att säga att det här ska vi inte prata om, säger Nils Funcke.

Han nämner som exempel att under andra världskriget fick svenska folket inte veta att luftförsvaret sköt ned tyska flygplan och under kalla kriget hölls svenska folket i okunnighet om det dubbelspel som regeringen och försvaret förde när det gällde neutralitetspolitiken.

Hur ser du på att försvarsministern och andra säger att det är olyckligt att det här diskuteras i media?

– Jag tycker de bör se det som en tillgång att det kan bli ett engagerat samtal bland medborgarna kring det här och att vi får resonera om vad det är för försvar vi vill ha, dess kapacitet, vad det får kosta etc. Sådana allmänna övergripande frågor måste vi kunna diskutera. Det är inte länge sedan försvarsministern gick ut och bekräftade ÖB:s prognos att det svenska insatsförsvaret skulle falla ihop som en luftpastej efter en vecka. Jag kan inte förstå vilken grund hon har för att bli upprörd i det här fallet.

Tystnadskultur inom försvaret

Han säger att det finns en tystnadskultur inom det svenska försvaret och pekar på att när det gäller svenska militära insatser i andra länder finns ett långtgående förslag som ligger hos regeringen som vill strypa nyhetsförmedlingen kring vad som sker i internationella insatser.

Har tystnadskulturen blivit mer och mer förhärskande?

– Det är lite svårt att mäta kvantitativt, men min känsla när jag ser alla JO-beslut om hur svenska myndigheter agerar och hanterar offentlighetsprincipen, när vi läser KU:s upprepade kritik kring hur regeringskansliet hanterar allmänna handlingar, verkar vi vara inne i en dålig trend. Både vad gäller att strypa den offentliga diskussionen och möjligheten att få del av allmänna handlingar.

Vad riskerar den som har läckt kvalificerat hemliga uppgifter för straff?

– Böter eller i värsta fall fängelse. Men man blir också av med jobbet och kanske sina sociala kontakter. Det påverkar hela livssituationen.

Mikael Holmström, den journalist på Svenska Dagbladet som först avslöjade att ryska plan övade bombanfall mot Sverige, säger till SVT:

– Det har ifrågasatts om vår rapportering har varit riktig. Att man polisanmäler visar att våra uppgifter har varit korrekta.

Liksom Nils Funcke ifrågasätter han hur hemliga de här uppgifterna egentligen är.

– Ryssland såg att svensk incidentberedskap inte kom upp i luften, men Nato gjorde det, följde efter ryssarna och försökte komma ifatt. Incidentberedskapen fungerade inte och de enda som inte fick veta detta var svenska folket – fram till vår rapportering. Jag har väldigt svårt att förstå syftet med att polisanmäla, för vad är det som är så otroligt hemligt i detta? Är det verkligen kvalificerat hemligt? Det skulle jag vilja ifrågasätta, säger han.

Han säger sig också ha svårt att förstå att försvaret skulle ha skadats på något sätt av rapporteringen.

– Tvärtom har det ju blivit en väldig debatt om vår försvarsförmåga och den debatten har väl inte direkt skadat försvarsmakten.