USA:s nye president Donald Trump är en flitig användare av begreppet ”fake news”, som har fått stor spridning i den politiska debatten på andra sidan av Atlanten. Bara i år får en sökning i engelskspråkiga medier drygt 89.000 träffar – vilket kan jämföras med drygt 14.000 träffar 2016, enligt sökverktyget Retriever.
Men begreppet används inte bara i USA.
Används även i Sverige
I mitten av februari anklagade finansminister Magdalena Andersson (S) Liberalernas partiledare Jan Björklund för att sprida ”fake news” i samband med slöjdebatten efter det svenska statsbesöket i Iran. Hon menade att det var fel att twittra en bild på två andra kvinnliga politiker som träffat muslimska ledare utan slöja eftersom bilderna var tagna i Saudiarabien och USA, där det inte är lag på att kvinnor ska bära slöja, rapporterade Aftonbladet.
I början av mars kallade Moderaternas integrationspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson integrationsminister Ylva Johanssons (S) uttalande om anmälda sexbrott i Sverige för ”fake news” på Twitter.
Häromdagen skrev Liberalernas bostadspolitiske talesperson Robert Hannah att demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) sysslar med ”fake news” om svenska terrorister, efter hennes intervju i SVT:s Agenda.
Urholkar begreppet
Pr-konsulten Paul Ronge har noterat att uttrycket verkar ha fått fäste i Sverige, men tror att det är en fluga och att politikerna snart kommer att hitta ett nytt retoriskt redskap att leka med. Han hävdar att de redan har förstört uttrycket genom att använda det allt för vidlyftigt. Att kalla Jan Björklunds twittrande om slöjbilder för ”fake news” är inte rimligt, menar han.
– Det är jättelöjligt, det här är ju bara en felaktig jämförelse.
Uttrycket var även dumt använt från Elisabeth Svantessons sida, tycker han.
– Ylva Johansson har ju fel i det hon säger om våldtäkterna, men hon medger det. Man måste kunna säga fel, bara man inte gör det medvetet med baktankar. Annars vågar ju ingen säga ett pip.
Han tror att de svenska politikernas tal om ”fake news” kommer att slå tillbaka på dem själva, eftersom de urholkar begreppet.
– ”Fake news” är när man ljuger i vetskap om att det är svårt ta fram rätt fakta i tid. I annat fall kan man säga ”fake news” om allting man inte gillar. Det som är farligt är att ”fake news” finns på riktigt i bruna kretsar i nätets träskmarker, där personer aktivt går ut med sådant som de vet är fel men svårkollat. De använder lögnen som vapen för politiska syften.
Läs mer: Trump fortsätter att twittra om Sverige
Varnar för slentrian
Statsvetaren Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet varnar för en slentrianmässig användning av begreppet. Att anklaga motståndaren för att komma med falska uppgifter har möjligen ökat den sista tiden, menar han.
– Jag skulle bli orolig om en stor del av den politiska debatten reduceras till att påstå att andra ljuger, i stället för lägga fram hur man vill lösa problem. Om man snabbt tar till att ”du ljuger” handlar det mer om att smutskasta motståndaren än att redogöra för faktauppgifter, då har all saklig debatt försvunnit, säger han.
Läs mer: Falsk resevarning om Sverige avfärdas
Kan hamna i populism
Inom den engelskspråkiga politiska debatten används ”fake news”-begreppet vanligtvis av högerpopulistiska partier med innebörden att ”etablissemanget” ljuger för folket. Republikanerna i USA kan visserligen inte betecknas som högerpopulistiskt, men Trump är företrädare för en sådan inriktning inom partiet, menar Jonas Hinnfors.
Frågan är hur begreppet kan komma att användas i Sverige om det blir mer utbrett.
– Det är inget nytt att påstå att andra partier far med osanning, partier med olika ideologiska utgångspunkter tolkar världen på olika sätt. Men om man tar till begreppet ”fake news” för allt man bara tycker illa om hamnar man i det populistiska grundspråkbruket. All normal konversation bryter ihop om partierna inte ens i samtalet förmår enas om vissa grundläggande faktauppgifter som exempelvis hur stor arbetslösheten är, säger Jonas Hinnfors.