Begreppet ”fake news” har blivit ett slagträ i den politiska debatten, både i Sverige och USA, samtidigt som svenska myndigheter varnar för att rysk desinformation ökar. Frågan är hur man kan lita på information i medier och uppgifter som florerar på internet.
Läs mer: Falska nyheter påverkar synen på fakta
Bra vara skeptisk
Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är information aldrig helt neutral, utan syftar oftast till att påverka mottagaren. Därför måste man som mottagare alltid ha ett källkritiskt filter. Det är extra viktigt när någon levererar enkla lösningar på komplexa problem.
– Man brukar säga att svåra och komplexa problem sällan har enkla lösningar. De som erbjuder enkla lösningar ska granskas extra noggrant. Det är ett sätt att komma åt populism, säger Fredrik Konnander på myndigheten.
Kristina Alexanderson är projektledare på Internetstiftelsen i Sverige, som administrerar svenska domännamn och arbetar för att sprida information om internet. Hon tycker att det behövs ett mer kritiskt förhållningssätt till uppgifter.
– Jag tror inte man delar felaktig information för att man vill någon illa eller för att man inte är kritisk, men jag tycker generellt att man måste vara mer skeptisk. Samtidigt måste man få göra fel, annars blir det väldigt jobbigt att vara människa, säger hon.
Läs mer: Falska nyheter i nytt skolmaterial
Checklista för källkritik
Det finns några hållpunkter som kan göra att risken för att falla offer för”fake news” minskar. Här är några:
1. Rannsaka dig själv. Vad vi bedömer vara sant styrs mycket av våra egna värderingar. Alla lever i en så kallad filterbubbla, där vi matas av information som stämmer överens med vår egen världsbild. Problemet är att vi blir mindre kritiska mot information som vi gillar. Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar efter information som förstärker din nuvarande åsikt
2. Ta reda på avsändaren. Kan du hitta den ursprungliga källan? Ofta har sajter en ”om”-sida med en presentation av avsändaren. Ta även reda på vem som står bakom domänen. Googla sedan på avsändaren, gärna med flera olika sökverktyg eftersom den du vanligtvis använder påverkas av dina tidigare sökningar. Kontakta innehavaren och fråga vad den står för, i bästa fall får du ett svar. Fråga också vänner och bekanta som du litar på.
3. Fundera över avsändarens bakomliggande syfte. Hur vill avsändaren förändra dina åsikter och ditt agerande?
3. Dubbelkolla fakta. Se om andra källor uppger samma sak och om de källorna är vederlagda. Annars är nog inte informationen så trovärdig och du bör inte sprida den vidare.
4. Vem gagnas? Vem tjänar på att du sprider informationen vidare?
5. Relevans? Hur gammal är informationen, är den fortfarande relevant?
6. Var skeptisk till enkla lösningar. Tänk på att information som är för bra för att vara sann oftast är det. Var skeptisk till information som erbjuder enkla lösningar på komplexa problem.
Användbara verktyg
Kolla vem som äger domännamnet, det vill säga står bakom sidan. För svenska sidor gå in på Internetstiftelsen i Sveriges hemsida och använd söktjänsten. För utländska sajter gå in på sajten Who.is.
Googles bildsökning. Genom så kallad omvänd bildsökning kan du spåra bildens ursprung, vem som lade ut den först på internet. Gå in på Google Bild och tryck på kameraikonen.
Wikipedia. Det nätbaserade uppslagsverket har källhänvisningar i form av länkar som man kan klicka på för att själv värdera om informationen är korrekt.
Källa: Internetstiftelsen i Sverige