Ingångskravet från facken var 4,4 procents lönepåslag på ett år, arbetsgivarna svarade med 2 procent plus ett engångsbelopp på 3 000 kronor. Inflationen det senaste året har samtidigt varit långt högre, i februari låg Riksbankens inflationssiffra på 9,4 procent.
SVT har talat med Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet, och Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi. De är överens om att löneökningarna i slutändan lär ligga långt från inflationen, och pekar bland annat på att parterna nog försöker undvika att upprepa 1970-talets uppåtgående spiral, där löner och priser steg under lång tid.
– När inflationen är hög och man börjar förvänta sig att den ska fortsätta vara hög så höjer man lönerna kraftigt, och då måste företagen höja sina priser och det blir en spiral där löner och priser jagar varandra. Det var vad som hände på 1970-talet, säger Lars Calmfors.
Istället sneglar man kanske på inflationen i samband med Koreakriget på 1950-talet. Då steg inflationen snabbt men sjönk sedan tillbaka.
– Inflationen gick från 1,5 till nästan 17 procent på ett år. Svaret på hur man skulle lösa situationen blev att samordna lönebildningen så att alla visste hur stora löneökningarna blev kommande år. Då gick krisen ganska snabbt över, säger Irene Wennemo.
