Under 2017 rubricerades 7 370 sexualbrottsanmälningar som våldtäkt. Drygt 11 procent ledde till domstol och 30 procent av dessa fall med vuxna målsägande ledde till en friande dom, detta enligt Brottsförebyggande rådet. Det kan jämföras med att ungefär 10 procent av misshandelsåtalen leder till friande dom i tingsrätten. 

Det finns inga motsvarande siffror för våldtäktsfall som överklagas och prövas i hovrätten. SVT Nyheter har därför granskat samtliga våldtäktsprövningar som skedde under 2017 i landets sex hovrätter. Det handlar om 249 domar totalt varav 88 gällde våldtäkt mot barn. SVT Nyheters unika granskning visar att nio av tio anklagade även fälls i hovrätten. 

Svåra bevisbedömningar

En av tio frias, oftast för att bevisningen anses för svag. Sex av tio får samma påföljd som i tingsrätten. 

Men en av fem anklagade får hårdare straff. Ungefär lika många får sänkt straff.

Den tidigare riksåklagaren Anders Perklev som nu är hovrättspresident i Svea hovrätt är inte överraskad över att flera domar ändras i hovrätten. 

– Våldtäktsmål innehåller väldigt ofta mycket svåra bevisbedömningar. Det kan vara så att ord står mot ord och att övrig bevisning som finns är ganska så svag. Då är det en fråga om att bedöma tillförlitlighet i de uppgifter som finns, säger han. 

Vill ha tidigare polisiära insatser

Eftersom våldtäkter är så svårutredda har regeringen gett Brå i uppdrag att till nästa år kartlägga hur fler våldtäktsanmälningar kan klaras upp och hur rättsväsendets hantering kan förbättras. Nu går utredarna igenom 800 våldtäktsanmälningar från 2016 och följer polis och åklagares åtgärder. 

– Sedan ser vi vilka fall som går till domstol och hur domstolarna dömer i de fallen.

Anders Perklev menar att ett sätt att hantera situationen vore tidigare polisiära insatser när anmälan görs, för att säkra spår, dokumentera skador och hålla förhör. 

– Där tror jag det finns en förbättringspotential, säger han.