Hon följde med fel man hem från krogen, hon drack för mycket sprit på fel fest med fel killar, hon sände ut fel signaler med sin korta kjol.
Många trodde kanske att den tiden när skulden lades på våldtäktsoffret, snarare än förövaren, var förbi. Men en ny avhandling vid Göteborgs universitet, i vilken 3 800 personer testats, visar att många är beredda att skuldbelägga offer för våldtäkter, i alla fall i någon mån.
Personerna ställdes inför flera fiktiva våldtäktssituationer, exempelvis en våldtäkt på en fest där båda hade druckit alkohol, och en våldtäkt i hemmet efter att en kvinna bjudit hem tre manliga kollegor efter en middag ute.
Fördomar väger tungt
Personerna fick gradera hur mycket offret fick skylla sig själv på en skala från 1 till 7, där ett betydde ingen skuld alls.
Över hälften skuldbelade i någon mening offret. De flesta av dessa låg dock lågt på skalan.
– Det är många som skuldbelägger, men kanske inte så mycket, konstaterar Kerstin Adolfsson, doktorand som skrivit avhandlingen.
Men vad beror det egentligen på att vissa skuldbelägger?
Enligt avhandlingen handlar det snarare om förutfattade meningar, än faktorer som har att göra med den specifika våldtäktssituationen.
– Om man tror att våldtäkt mest handlar om en främmande man som hoppar på en kvinna utomhus när det är mörkt, har man en väldigt snäv bild av vad våldtäkt är. Träffar en sådan person någon som istället blivit utsatt av sin partner eller på en fest, är det större risk att den personen skuldbelägger offret helt enkelt för att man inte har förståelse för att det också är en våldtäkt, säger Kerstin Adolfsson.
Våld mindre viktigt
Tydliga situationsfaktorer, som offrets ålder eller om det hade förekommit våld, påverkade inte skuldbeläggandet. Däremot var de som tror på så kallade våldtäktsmyter mer benägna att skuldbelägga, enligt avhandlingen.
– Det kan handla om att man tror att överfallsvåldtäkter är mycket vanligare än vad det är, att de flesta våldtäktsanklagelser är falska, eller att man har en naiv syn på vilka det är som våldtar, säger Kerstin Adolfsson.
Andra personliga faktorer som betydde mycket för att en person skuldbelade offret var hur man uppfattade samtycke, och att man kände låg sympati för den utsatta.
Personer som utsatts för gruppvåldtäkt skuldbelades också mer än de som utsatts av en ensam förövare.
Går att bryta
TT: Är du förvånad över att fördomarna spelade så stor roll jämfört med brottssituationerna?
– Inte förvånad, men jag trodde kanske att det skulle spela lite mer roll vilken situation det var, framför allt när det gäller våldet, säger Kerstin Adolfsson.
Att orsakerna till skuldbeläggande främst ligger i personliga faktorer innebär samtidigt att det går att bryta, framhåller hon.
– Förutfattade meningar går att förändra. Kan vi öka kunskapen och förändra folks attityder skulle det kunna leda till att fler vågar berätta om sin utsatthet, att fler vågar anmäla och att fler aktivt vågar delta i en polisutredning, säger hon.
Fler våldtäkter anmäls
De anmälda våldtäkterna ökade med 10 procent, eller 654 brott, till 7 370 brott 2017.
6 810 av de anmälda våldtäkterna riktade sig mot en kvinna eller flicka, medan 559 anmälda brott avsåg våldtäkt mot man eller pojke.
Under den senaste tioårsperioden har antalet anmälda våldtäkter ökat med 1 920 brott (+35 procent).
Ökningen kan delvis kopplas samman med förändringar i sexualbrottslagstiftningen, som inneburit att fler gärningar än tidigare bedöms som våldtäkt. Bland annat utvidgades våldtäktsbegreppet den 1 juli 2013. Utöver lagstiftningen kan även förändringar i anmälningsbenägenheten påverka antalet anmälda våldtäkter.
Det är betydligt vanligare med inomhus- än utomhusvåldtäkter.
11 procent av våldtäkterna klaras upp genom att en person kan bindas till brottet.
Källa: Brå