I landsbygdskommunerna är i snitt endast 63 procent av lärarna behöriga i minst ett ämne och har lärarlegitimation. Det visar siffror från Skolverket som SVT Nyheter har sammanställt.
Skillnaden är stor mot de stadskommunerna där andelen är betydligt högre (se faktaruta nedan). I större städer är till exempel andelen i snitt 73 procent.
Hur ser det ut på din skola? Kolla själv!
SD: ”En katastrof”
Stefan Jakobsson, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna kallar skillnaden mellan stad och landsbygd för en katastrof. För att få fler lärare att söka sig till glesbygdskommuner vill partiet locka med pengar.
– Om du söker en viss tjänst ute på landsbygden så får du något slags avdrag på ditt CSN-lån eller stimulansbidrag från staten där vi visar att vi är intresserade att betala lite extra till de kommuner som ser till att vi har en levande landsbygd.
Björklund (L) vill återförstatliga skolan
Liberalernas partiledare Jan Björklund, som var utbildningsminister fram till 2014, vill höja lärarlönerna ytterligare för att locka fler till yrket. Dessutom vill han förstatliga skolan.
– Många kommuner, i synnerhet fattiga kommuner, kommer inte ha råd att höja lärarlönerna. Därför borde vi återförstatliga den svenska skolan. Jag tror att det är en förutsättning både för att nå ökad likvärdighet och för att kunna göra rejäla lärarlönelyft, säger Jan Björklund (L).
Så vill Fridolin få fler lärare
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill öka möjligheten att läsa in lärarutbildningen på distans och på så sätt få fler behöriga lärare. Dessutom vill han att skolorna ska anställa fler lärare, något som möjliggörs genom statliga pengar.
– En viktig del är att gå ifrån den gamla idén om att lärare är någon slags allt-i-allo. På alla skolor finns det behöriga lärare, men ofta gör de en massa uppgifter som man inte behöver vara lärare för att göra. Lärare ska få vara lärare och då måste vi anställa annan personal i skolan som kan avlasta lärarna, så att de kan fokusera på undervisningen, säger Gustav Fridolin (MP).
Stora skillnader mellan kommuner
I snitt i riket har 71,4 procent av lärarna lärarlegitimation. Ingen kommun har över 90 procent och i fyra kommuner är andelen behöriga lärare med legitimation under 50 procent.
– Vi halkar efter och kommer till gymnasiet med mindre kunskaper änandra, säger Leo Hellström som går i nian i Strandenskolan i Dorotea i Västerbotten, där många lärare är obehöriga.
Dessutom har andelen lärare med legitimation i Sveriges skolor blivit färre.
Eftersom systemet med lärarlegitimation inte har funnits så länge går det inte att se någon långsiktig trend, men från läsåret 2015/2016 till läsåret 2016/2017 har andelen behöriga lärare med lärarlegitimation minskat något (från 72,7 procent till 71,4 procent).
Att andelen legitimerade lärare har gått ner beror ofta på att skolorna har anställt fler lärare under perioden, men att inte alla nyanställda har legitimation.
Stora skillnader mellan stad och land
Andel lärare med lärarlegitimation i olika slags kommuner:
- Landsbygdskommun: 63,2 procent
- Landsbygdskommun med besöksnäring: 66,7 procent
- Lågpendlingskommun nära större stad: 68,8 procent
- Mindre stad/tätort :74,1 procent
- Pendlingskommun nära mindre stad/tätort: 68,9 procent
- Pendlingskommun nära storstad: 71,2 procent
- Pendlingskommun nära större stad: 72,0 procent
- Storstäder: 71,4 procent
- Större stad: 73,4 procent
Andel med lärarlegitimation: Andelen av de heltidstjänsterna som utgörs av personer som har lärarlegitimation med behörighet i minst ett ämne.
Om metod och data
Motsvarande heltidsanställda lärare: Skolverket räknar antalet lärare på en skola uttryckt i heltidstjänster. En ”motsvarande heltidsanställd lärare” kan alltså egentligen vara två lärare som jobbar halvtid.
Andel med lärarlegitimation: Andelen av de heltidstjänsterna som utgörs av personer som har lärarlegitimation med behörighet i minst ett ämne.
Uppgifterna, som är de senaste tillgängliga gäller för läsåret 2016/2017 och hämtades från Skolverket den 27 februari 2018.