I en jämförbar rapport 2013 var stiftelsens slutsatser i princip desamma som nu: I snitt leder bara två av tio anmälningar om våld mot kvinnor till att en person binds till brottet, vanligtvis genom åtal.
– Det som har hänt på två år är att det snarare är ännu färre brott som personuppklaras, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare i Tryggare Sverige.
Varför?
-En del av problemet är att vi aldrig har definierat vilken förmåga som åklagare, polis och socialtjänst måste ha för att kunna utföra sina uppdrag när det gäller brott i nära relationer.
På onsdagen – internationella dagen mot mäns våld mot kvinnor – presenterar stiftelsen rapporten i riksdagen. Magnus Lindgren betackar sig för reaktioner i form av floskler som ”mer utbildning”, ”bättre bemötande”, ”ännu mer samverkan” och ”ny lagstiftning”.
– Vi har en av de bästa lagstiftningarna i världen, men problemet är att politikerna, lagstiftarna, tror att jobbet är gjort. Politikerna har inte följt lagstiftningen och inte heller klarat ut vilken förmåga som polis, åklagare och socialtjänst måste ha.
– Det här är helt enkelt inte en prioriterad fråga.
Fakta: Siffror från rapporten
- Av sammanlagt runt 81 .000 anmälda misshandelsbrott i nära relationer 2010-2014 klarades cirka 14.500 upp i den meningen att en gärningsperson kunde knytas till brottet. Det motsvarar en så kallad personuppklaring på 18 procent.
- De geografiska skillnaderna är stora. I Kronoberg var personuppklaringsprocenten under perioden 31 procent, medan den i Södermanland var 14 procent.
Källa: Stiftelsen Tryggare Sverige