– Det som gör brotten med hatmotiv allvarliga är att det handlar om en kränkning av en person eller en grupp. Och det är ju i sig en mänsklig rättighet, att få uttrycka sig, att få vara den man är. Det gör det hela oerhört allvarligt. Det är ett brott mot den mänskliga rättigheten och det står i våra grundlagar, säger Andrea Hammar, utredare för hatbrott vid Stockholmspolisen.
Vilket brott som helst som riktar sig mot en person på grund av dennes religion, hudfärg, etnicitet eller sexuella läggning är ett hatbrott och därmed leda till skärpt straff. Men trots att samhället ser allvarligt på hatbrott så är det ingen som följer upp vad som händer med de misstänkta hatbrotten genom hela rättskedjan.
Tillhör vardagen för många
För att få en bild har SVT därför begärt in och granskat alla de anmälningar från hela landet som polisen själva klassat som misstänkta hatbrott under tre första veckorna i januari 2013. En del anmälningar vi får in är sannolikt felmarkerade men i vårt material hittar vi alltifrån förtal till grova misshandlar.
I en av anmälningarna står det att en kvinna i Malmö bussat sin hund på två barn och deras mamma och kallat henne för ”din jävla arab”, i en annan rapporteras om en kille i Karlstad som får ett knytnävsslag i ansiktet av en gärningsman som kallar honom bög och i en tredje kan man läsa om hakkorsklottrade stenar som kastats genom fönster på ett flyktingboende i Påskallavik.
Det vanligaste scenariot för anmälningarna om misstänkta hatbrott är att de snabbt läggs ner. Så går det för mer än åtta av tio fall. Av 188 anmälningar väcks åtal i fyra fall där åklagaren hävdar att det handlar om hatbrott. Kvar blir tre fällande domar där hatmotiv ger ett strängare straff. SVT:s undersökning visar också att hatbrott behandlas olika i olika delar av landet och i olika delar av rättskedjan, exempelvis har polisen särskilda hatbrottsgrupper på vissa platser i landet, på andra inte. Bilden styrks av experterna.
– Uppgifter vi får in från polisen har gjort gällande att det har skiljt väldigt mycket åt vad det har funnits för riktlinjer och guider och så vidare. Jag tror det finns förbättringar man kan göra där, säger Carina Djärv utredare på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
Viktigt att det anmäls
Även polisen och åklagaren gör olika bedömningar.
– Det är ju många gånger vi samtalar om detta och jag kan uppleva ibland att man har lite väl olika definitioner ibland, och analyser av vad som ska gälla, säger Andrea Hammar.
Hon påpekar att även om ett ärende inte går att utreda och läggs ner så blir det ändå ”en pinne i statistiken” om det anmäls.
– Det ger en indikation på att det finns ett problem. För det är också en svårighet att anmäls inte brott så finns de inte.
Fakta: Så gjorde vi undersökningen
SVT Nyheter har granskat alla polisanmälningar i Sverige under en treveckorsperiod, 1 till 21 januari 2013, som polisen markerat som hatbrott i anmälningssystemet RAR, Rationell Anmälningsrutin. Totalt är det 188 anmälningar under den aktuella perioden. Några anmälningar som är uppenbart felregistrerade, till exemepel förlustanmälningar, har rensats bort. Vi har sedan följt upp vad som har hänt med anmälningarna genom alla steg i rättskedjan.
För att se vad som har hänt med varje anmälan har vi begärt kopia på dagboksblad eller slutredovisningsuppgift från polisen. Därefter har vi delat in anmälningarna i tre kategorier: förundersökning inleds inte, förundersökning läggs ned och förundersökning redovisas till åklagare.
I de ärenden där polisen har lämnat en förundersökning till åklagare har vi hämtat in uppgifter från Åklagarmyndigheten om vad som hänt med varje ärende. Dessa har sedan delats in i två kategorier: beslut om att inte väcka åtal och beslut om att väcka åtal.
I de fall där åklagaren har beslutat att väcka åtal har vi begärt in kopia på stämningsansökan och domar från tingsrätt och hovrätt. Vi har läst igenom stämningsansökan för att se om åklagaren har yrkat på straffskärpning på grund av hatbrottsmotiv. Vidare har vi läst domarna för att se om domstolen valt att döma till ett hårdare straff på grund av hatbrottsmotiv.
SVT Nyheter kan inte dra några exakta slutsatser om hur stor andel av de anmälda hatbrotten som leder till en fällande dom med straffskärpning på grund av hatbrottsmotiv. Det beror på att det finns en del av de 188 anmälningarna som sannolikt har blivit felaktigt markerade som hatbrott i RAR. Det kan exempelvis handla om olaga vapeninnehav eller narkotikabrott där det är svårt att se något hatbrottsmotiv. Samtidigt finns det enligt BRÅ en del anmälningar med misstänkt hatbrottsmotiv som inte är markerade som hatbrott i RAR. Detta gör det svårt att dra några slutsatser om uppklaringsprocenten.
Vi utgick alltså från 188 anmälningar. Hos polisen händer följande:
I 57 fall inleds inte en förundersökning.
I 102 fall inleds en förundersökning men den läggs sedan ner.
I 29 av fallen lämnas förundersökningen vidare till åklagare.
Av de 29 fall som lämnades till åklagare blir så småningom 21 åtal. I mer än hälften (11) av åtalen finns inget om hatbrottsmotiv, ens i anmälan. Enda spåret av hatbrott i dessa fall är att polisen kryssat i hatbrottsrutan i RAR.
Av de tio åtal som återstår finns hatbrott formulerat i den inledande anmälan. Men frågan om hatbrottsmotiv återfinns till slut i bara fyra av åtalen .
Av de fyra åtalen med hatbrottsmotiv resulterar tre i fällande domar.