Det finns närmare 16 500 personer som är 65 år eller äldre på valsedlarna till höstens kommun-, landstingsval- och riksdagsval. Men av dessa är det endast 4 400 som har uppgett titeln pensionär eller pensionerad. Många väljer istället att behålla sitt yrke med ett ”före detta” framför. Eller att låta den utbildning man har styra och då benämna sig exempelvis civilingenjör eller tandhygienist.

– Jag är pensionär. Men det säger inget annat än att jag har levt länge och har en inkomst i form av pension, menar Barbro Westerholm som är kandidat till riksdagen för Liberalerna.

Barbro Westerholm är 85 år och på valsedeln har hon valt titeln ”professor emeritus och riksdagsledamot”. Hon menar att det är då hon beskriver vilken erfarenhet hon har och samtidigt anger vad hon kan.

”Man ska identifieras med det man kallar sig”

Men Göran Svensson som är socialdemokratisk kandidat till kommunfullmäktige i Haninge kommun resonerar på ett annat sätt. Han har varit kommunpolitiker i flera mandatperioder och har valt just titeln pensionär på valsedeln.

– Jag tycker att man ska identifieras med det man kallar sig, och jag är pensionär. Skulle jag säga att jag är utredare för hyresförhandlingarna är det fel. Det var sju år sedan jag lämnade yrkeslivet.

Han tillägger dock att han som pensionär inte är särskilt intresserad av de egna frågorna utan mer om klimat och ungdomars villkor. Det han kallar framtidsfrågorna.

”Åldersdiskriminering är min huvudfråga”

Men oavsett vad man titulerar sig på valsedeln så är kanske en viktigare fråga i vilken grad det finns plats för politiker som nått pensionsålder. SVT:s genomgång visar att bland kommun- och landstingskadidaterna är de som fyllt 65 år representerade i proportion till väljarna. Men till riksdagsvalet är det sämre.

Det är 26 procent av de valberättigade i Sverige som uppnått en ålder av 65 år. Bland de befintliga riksdagspartierna är det endast Kristdemokraterna som i princip når så högt bland sina kandidater. Socialdemokraterna ligger lägst med endast 7 procent. Liberalerna, där Barbro Westerholm är riksdagsledamot sedan många år, ligger näst högst. (Se vidare faktaruta.)

– Åldersdiskriminering är min huvudfråga under de kommande fyra åren, säger hon och hoppas att få fortsatt förtroende.

Som kandidat i ett val måste man rimligtvis se minst fyra år framåt. Kan då en 85-åring vara säker på att hon orkar mandatperioden ut?

– Ingen kan lova något. Inte en 20-åring, eller en 30-åring. Det man kan göra är att visa att man vill åstadkomma saker och ting under kommande mandatperiod, svarar Barbro Westerholm.