I en undersökning som fackförbundet Seko gjorde bland sina medlemmar under hösten 2017 svarade tre av fyra vårdare att det förekommer klientnära ensamarbete. Enkelt förklarat kontakt mellan en kriminalvårdare och intagna. Något som facket är mycket kritiska till.
– Jag är förvånad över att man inte har lärt sig någonting av det fruktansvärda som hände i Huddinge för ett par år sedan. Klientnära ensamarbete ska inte få finnas, säger Gabriella Lavecchia, vice förbundsordförande Seko.
”Riskfyllt ensamarbete förekommer inte”
Men att som kriminalvårdare vara ensam med en intagen är inte något som Kriminalvården förbjuder. Enligt myndigheten så är bara vissa typer av ensamarbete klassade som farliga, däribland närkontakt med klienter med förhöjd säkerhet.
Kriminalvårdens tillförordnade säkerhetsdirektör menar däremot att det så kallade ensamarbetet inte nödvändigtvis är ett problem.
– Jag ser inget samband mellan riskfyllda situationer och ensamarbete. Är det en förhöjd säkerhetsrisk så är man flera, säger Jörgen From Nordin.
Han menar också att det har skett flera förbättringar i säkerhetsarbetet sen en kriminalvårdare misshandlades till döds av en intagen på ett häkte i Huddinge 2011.
Seko håller inte med
Seko menar dock att man på förhand inte kan veta vad som kan bli en farlig situation.
– Det räcker inte att göra riskbedömningar. För naturligtvis kan man inte i alla lägen veta vad som är en risk, säger Gabriella Lavecchia, vice förbundsordförande Seko.
Leif Kyldahl, som är skyddsombud på häktet i Göteborg, håller med.
– Vi jobbar inte med scouter, det är grovt kriminella vi har att göra med. Att tillåta klientnära ensamarbete är som att spela roulette med personalens liv, säger han.
Knapp bemanning
Leif Kyldahl poängterar även att det kanske på schemat ser ut som att de aldrig jobbar ensamma i farliga situationer men att det på grund av låg bemanning ofta utsätts för sådana situationer ändå.
– Det räcker med att en vårdare måste följa med en intagen på sjukhus så kan det uppstå situationer där man får vara ensam i farliga situationer, säger han.
Även andra kriminalvårdare som vi på SVT Nyheter har pratat med målar upp en bild av en vardag där de får tumma på säkerheten för att få arbetet att gå ihop.
– Det är inte ovanligt att det går färre personer, eller att man går ensam med klienter för att det inte finns tillräckligt med personal, berättar en tidigare kriminalvårdare som vill vara anonym.
”Vi gör ju bedömningar”
Jörgen From Nordin förstår att kriminalvårdare kan få en känsla av otillräcklighet i och med att det just nu är en hög beläggning inom kriminalvården men han delar inte bilden av att det förekommer farligt arbete på grund av det.
– Vi gör ju bedömningar innan någon ska flyttas till sjukhus exempelvis och är det en förhöjd risk så är man flera. Och det ser vi också när vi analyserar situationer som vi har haft, säger han.