Genom att bli förstelärare eller få del av lärarlönelyftet har lärare de senaste åren haft chans att öka sina löner betydligt.
För de lärare som fick ta del av båda statliga satsningar innebär det en möjlig löneökning med 8 500 kronor i månaden. Men i en tid av lärarbrist finns det även en annan möjlighet för dem som inte blev premierade: Att söka sig över kommungränserna.
– Det är inte alltid så att det bara handlar om pengar. Men vi vet och hör historier om folk som flyttar till exempel till Varberg och får upp sin lön ordentligt, säger Fredric Hillertz, ordförande på Lärarförbundet i Falkenberg.
Får 9 000 mer
Kommunala skolor inom en kommun får inte rekrytera av varandra genom att erbjuda högre lön. Rektorer sneglar därför över kommungränserna i Halland för att locka till sig lärare.
SVT Nyheter Halland har varit i kontakt med flera lärare som sökt sig över kommungränserna och fått upp lönen rejält. Det finns exempel där lärare flyttat fram och tillbaka mellan kommungränserna. På tre år har en lärare som flyttat mellan Halmstad och Falkenberg fått upp lönen med över 9 000 kronor.
Vid senaste flytten fick läraren en löneökning med 4 500 kronor i månaden.
– Jag blev kontaktad av rektorn och efter en del övervägande sa jag: ”ge mig 40 000 kronor så kommer jag”. Det blev 39 000 men enligt HR skulle jag legat på 33 000 kronor om jag stannat kvar i kommunen hela tiden, säger läraren, som vill vara anonym, till SVT Nyheter Halland.
Läraren är inte förstelärare och har inte tagit del av lärarlönelyftet i den nya kommunen. För en lärare i Sverige som fått lyftet är genomsnittslönen 35 554 kronor i månaden.
– Det är större risk att en lärare flyttar som inte blir förstelärare och inte har fått tagit del av lärarelönelyftet, säger Fredric Hillertz.
Elever blir som patienter
Fredric Hillertz ser att utveckligen går mot en som liknar den inom vården med inhyrd personal för att fylla behovet.
– Det ligger något år i framtiden. Men det finns till viss del system med stafettlärare i storstäderna. Jag tycker vi ska göra allt vi kan för att inte få en sådan utveckling för det skulle vara väldigt olyckligt, säger Fredric Hillertz.
Vad blir konsekvenserna för samhället?
– Eleverna blir drabbade precis som patienterna inom vården. Att vi inte kan utbilda den arbetskraft som vi behöver är förödande för ett land, säger Fredric Hillertz.
FAKTA: Förstelärare och lärarlönelyftet
Regeringen investerar 3 miljarder på årsbasis i lärarlönelyftet. Det är huvudmanen på respektive skola som bestämmer om vilka lärare som ska få ta del av pengarna. Tanken är att en månatlig löneökning på mellan 2 500 till 3 500 kronor ska ges till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Lärarlönelyftet får inte annvändas som ett medel vid nyrekrytering.
Skolans huvudman bestämmer även vilka som ska bli förstelärare. Kraven är att läraren ska ha lärarlegitimation, ”fyra års väl vitsordat arbete”, ”visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen” och ”i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen”. Genom statsbidrag får den som blir förstelärare en löneökning på 5 000 kronor.
Källa: Regeringen, Skolverket