Mannen lyckades få högt uppsatta positioner inom Försvarsmakten utan att någon märkte att han saknade officersexamen eller fullständiga gymnasiebetyg. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Falsk officer fick jobbuppdrag i den militära underrättelsetjänsten

Uppdaterad
Publicerad

En svensk man har i många år arbetat med några av rikets mest känsliga verksamheter. Han har gjort karriär inom den militära underrättelsetjänsten, jobbat för försvarskoncernen Saab och haft höga militära poster utomlands. Nu avslöjar Dagens Nyheter att han aldrig ens tog sin officersexamen.

Det är inte första gången mannen får jobb på falska akademiska meriter. I fjol avslöjade DN att han i två år jobbat som säkerhetsklassad chef på Kustbevakningen utan att ens ha studerat vid det universitet han uppgav i sitt cv.

Trots att Kustbevakningen informerade Försvarsmakten, Säpo och Regeringskansliet om bluffen blev han handplockad av Försvarsmakten som stabschef för FN-styrkan. Mannen påbörjade sin anställning hösten 2019, men stängdes av innan han åkte till Mali – efter DN:s granskning har en utredning mot honom inletts.

– Vi har alltså en person som inte är officer men som utger sig för att vara officer. Som har arbetat gentemot främmande makt i flera olika länder. Som har gjort det med lånta fjädrar, utifrån en ren lögn, säger David Bergman, major med ansvar för officersutbildning, till DN.

– Jag har aldrig varit med om något liknande inom försvaret.

Stationerad i utlandet

Mannen har uppgett att han tog officersexamen 1999 vid Signaltruppernas officershögskola i Enköping – men han studerade aldrig där. Hans förfalskade examensintyg är undertecknat med namnet på en överste som inte finns.

Inom försvaret har mannen arbetat som kapten i Kosovo och major i Afghanistan, där han arbetslett soldater och ansvarat för informationssäkerhet.

För det behövde han både en reservofficersexamen och en särskild utbildning vid Försvarshögskolan – men han saknar båda.

Hanterade kryptonycklar

Mellan 2007 och 2010, och igen 2013, arbetade mannen på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Där har han bland annat utvecklat system för att administrera kryptonycklar, som gör försvarets telekommunikation oläslig för utländsk signalspaning.

Vidare har han i flera år jobbat inom ett av försvarskoncernen Saabs bolag, där han arbetat med skyddsvärda uppgifter för bland annat Försvarets materielverk.

Den pensionerade översten Jan Petersson, tidigare chef för Försvarsmaktens Ledningscentrum i Enköping, säger till DN att den falske officeren är en säkerhetsrisk.

– I och med att han står på en lögnplattform så är han väldigt lätt att påverka. Att han då har jobbat med kryptosystem på Must… Det känns inte alls bra.

Försvarsmakten: Begått misstag

Försvarsmakten har inlett en intern utredning för att få klarhet i vad som hänt.

– Det var en rad olyckliga omständigheter och jag kan bara konstatera att vi tyvärr har begått misstag även från vår sida i samband med några av anställningarna, säger Carl-Axel Blomdahl, chef för ledningsstabens samordningssektion och ledare av utredningen, till SVT.

Enligt honom är det som har hänt ett mycket ovanligt fall och i normala fall ska Försvarsmakten avslöja sådana här lögner.

– Självklart ska man kunna göra det, och jag vågar påstå att med de metoder vi har i dag när vi gör säkerhetsprövning så upptäcker vi sådana här saker. Jag har i mina 30 år i Försvarsmakten inte varit med om något liknande, säger Carl-Axel Blomdahl.

Ingen säkerhetsrisk

Mannen har bland annat varit anställd inom underrättelsetjänsten, men enligt utredaren finns det inget som tyder på att han ska ha utgjort en fara för rikets säkerhet eller att några oegentligheter ska ha förekommit. 

– Vi har inte kunnat konstatera att han utgjort en säkerhetsrisk på det viset. Tvärtom så har han varit väl vitsordad på alla de tjänster han haft i Försvarsmakten.

Den falske officeren har inte velat ställa upp på en intervju med DN.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.