-Det stora problemet är stationsområden i tunnlar, där de konventionella ventilationssystemen inte kan ha hand om partiklarna. Då samlas de och kan hamna i resenärernas lungor, säger Saeed Abbasi vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm, som har skrivit en avhandling om tågs partikelutsläpp.
Små och farligare
Slitage från räls, vajrar och tåg samt erosion i banvallen gör att farliga partiklar sprids i tunnlar och stängda hållplatsområden. Flera av partiklarna är nanometerstora – under en tusendels millimeter – vilket är mindre än forskningen länge har trott. De fastnar inte i vanliga ventilationsfilter och är farligare för hälsan.
Abbasi har hittat 35 skadliga ämnen som sprids av tågen. Bland dem finns stora mängder koppar, cancerframkallande krom och små mängder av det radioaktiva ämnet uran.
Järnpartiklar är vanligast och utgör ungefär sex tiondelar av partikelutsläppen. Men Abbasis forskning pekar på att kopparutsläppen, som är näst vanligast men ändå bara utgör en tiondel, är ett större problem eftersom de har har visat sig vara flera gånger mer hälsovådliga.
Förbisedda partiklar
Problemet med fordonspartiklar som inte kommer från avgaser är välkänt men har förbisetts och inte reglerats av politikerna, enligt Abbasis kartläggning av reglerna.
-Forskningen om sådana partiklar har pågått i över hundra år, sedan 1909. Ändå har vi ingen särskild lagstiftning på området, konstaterar han.
Nya lagar är enligt honom angelägna.
-Tragiskt nog är mängderna partiklar väldigt stora.
Fakta: Partiklar i historien
* I den första seriösa redogörelsen för partikelutsläpp från 1661 föreslog den engelska författaren John Evelyn att förorenande industrier skulle flyttas ut ur London.
* 50 år senare pekade den italienske läkaren Bernadino Ramazzini ut partiklar som den näst största orsaken till arbetsrelaterade sjukdomar, efter hög belastning.
* 1909 publicerade en anonym författare en av de första studierna som försökt mäta vilka partiklar som fanns i New Yorks tunnelbanor.