Fler unga utsätts för telefonbedrägerier enligt polisen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Färre äldre blir lurade – telefonbedragarna vänder sig nu till unga

Uppdaterad
Publicerad

Antalet fullbordade telefonbedrägerier har gått ned de senaste månaderna och färre äldre blir enligt polisen lurade. Nu vänder sig i stället bedragarna till en ny målgrupp – 90-talisterna.

– Det är inte längre bara äldre som drabbas, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare vid polisens nationella bedrägericentrum.

Anmälningar av bedrägeribrott i landet har ökat explosionsartat de senaste åren. Mellan 2015 och 2018 gick antalet anmälningar upp från 186 000 till 259 000 stycken. 

Samtidigt ser polisen nu ett trendbrott – sedan november förra året har de fullbordade telefonbedrägerierna, så kallade vishing-bedrägerier, nämligen mer än halverats. 

Färre äldre som luras

Enligt Lotta Mauritzson, brottsförebyggare vid polisens nationella bedrägericenter, är det nu färre äldre som går på bedragarnas knep. En anledning tror hon är att polisen sedan i höstas har arbetat aktivt med att sprida information om fenomenet, bland annat genom olika pensionärsföreningar. 

- Vi har tillsammans med andra aktörer i samhället informerat om att man inte ska lämna koder eller logga in på bank-id när någon ringer, säger hon. 

– Sen har man gjort det lite krångligare för bedragarna med hjälp av olika begränsningar och lösningar, banker och teleoperatörer har hjälp till. Man har också jobbat mycket med utredningar och frihetsberövat olika personer.

Fler yngre drabbas

Men i takt med att äldre blivit bättre på att skydda sig har bedragarna också utvecklat sina metoder – och börjat rikta in sig på allt yngre offer. Flera som utsatts för bedrägeri den sista tiden är enligt polisen födda på 90-talet. 

– Av de som är fullbordade brott nu finns det många yngre personer. Det är inte bara äldre längre som drabbas. 

Bland annat går bedragarnas nya knep nu ut på att utge sig för att vara mäklare och ringa personer som säljer sin bostad, eller poliser som påstår sig hålla på med en bedrägeriutredning som sedan kopplar dig till en bank. 

En av metoderna som flera unga utsatts för är att de som ringer upp låtsas vara från en betaltjänstleverantör. 

– Det kan handla om att du skulle beställt något från nätet som det är problem med leverans av, eller om någon obetald faktura.

”Vet vilka knappar de ska trycka på”

Enligt Lotta Mauritzson är telefonbedragarna “bra på det sociala spelet”. 

– De vet vilka knappar de ska trycka på. Deras mål är att få dig så stressad att du ska glömma bort att du inte ska lämna ut koder.

Ett av polisens mest effektiva vapen i kampen mot vishing är att fortsätta sprida kunskap och medvetenhet om brotten. 

– Om någon ringer dig ska du aldrig lämna ifrån dig koder från din bankdosa eller logga in på ditt mobila bank-id, säger Mauritzson.

Inte ens om de säger att de är från polisen? 

– Inte ens då. 

Så har bedrägeribrotten utvecklats

Mellan åren 2015 och 2018 har anmälningarna om bedrägeribrott mer än fördubblats. 2015 var antalet anmälningar 186 000, 2016 var de 205 000, 2017 209 000 och 2018 var summan uppe i 259 000 stycken. 

Sedan i höstas har polisen arbetat intensivt med att få ner just antalet vishing-fall bland annat genom att gå ut med information om brottet. Sedan dess har de fullbordade vishing-brotten halverats, från 285 i november till 108 i februari. 

Källa: Polisens nationella bedrägericenter

Det här är vishing-bedrägeri

Fenomenets namn kommer från ”voice phishing”, alltså ”fiske med rösten” på svenska. Det är en person som ringer upp och försöker övertala offren att uppge sina inloggningsuppgifter till banken. När den som ringer lyckas länsas kontot och polisen har svårt att spåra vart pengarna har tagit vägen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.