Katarina Wittgard har en adoptivson med diagnosen FAS och lär nu andra om diagnosen sen många år. Foto: Adam Bergsten/SVT

FAS-diagnosen blev en räddning för Katarinas son

Uppdaterad
Publicerad

Det blev en stor lättnad för Katarina Wittgard, när hon till slut fick en förklaring till adoptivsonen Karls svårigheter. Då hade han hunnit fylla elva, men med diagnosen blev det lättare att få det stöd han behöver.

Många andra med medfödda alkoholskador får aldrig en diagnos som skulle underlätta vardagen.

– Många föräldrar kämpar ju förtvivlat för att få svar och få reda på orsaken till deras barns problem, man ser att det finns svårigheter som ingen kan förklara och det är jättesvårt och jobbigt att leva med den här ovissheten och inte veta vad det är för fel, berättar Katarina Wittgard.

Diagnosen viktig för att få rätt hjälp

I dag jobbar Katarina Wittgard halvtid för FAS-föreningen med att hjälpa andra i en liknande situation och föreläser om FAS sen många år. För henne dröjde det flera år av oro och utredningar innan hon fick ett svar på sonen Karl, som adopterats från Polen.

LÄS MER: Alkoholskador misstas ofta för ADHD

Han var en ovanlig liten fyraåring, hade synfel och var hyperaktiv. Det visade sig vara typiska kännetecken för FAS men ändå dröjde det tills han var elva innan han fick en diagnos.

– Att som för vår del få diagnosen efter många år var en stor lättnad. Det gör att man kan läsa på, hitta kunskap som gör att man har framförhållning och kan förebygga vissa svårigheter. Man kan hitta andra att dela erfarenheter med, berättar Katarina Wittgard.

LÄS MER: Alkohol under graviditet rättsprövas

Kan ge svårigheter i arbetslivet

I dag är hennes son Karl vuxen och med lite stöd och hjälp på vägen har han fått ett jobb han trivs bra med.

Personer med FAS har ofta svårt att hantera vardagen. Det kan handla om problem med sociala relationer, bristande delaktighet i fritids- och kulturaktiviteter, och svårigheter att komma ut i arbetsliv.

LÄS MER: Färre gravida missbrukar alkohol

Gruppen är också kraftigt överrepresenterad när det kommer till psykisk sjukdom och avbruten skolgång.

Behövs mer kunskap

Men det finns fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller alkoholrelaterade fosterskador, tycker Katarina Wittgard. FAS-föreningen, där hon är aktiv, arbetar för att utbildning om diagnosen ska finnas med som ett naturligt inslag för alla som studerar till olika vårdyrken, socionom eller lärare.

– Steg ett är att vården får tillräcklig kunskap och tillräcklig medvetenhet om att barn kan ha den här problematiken, så man kan ge rätt hjälp och stöd. I Sverige har vi resurserna och kompetensen men ändå är vi inte där.

FAKTA: FAS

FAS (fetalt alkoholsyndrom) drabbar årligen någonstans mellan 100-200 barn i Sverige men bara ett 30-tal får diagnosen. FAS ger upphov till skador på hjärnan och centrala nervsystemet, liksom på kroppens övriga organ.

Den mildare formen av alkoholrelaterade fosterskador, kallat FASD (fetala alkoholspektrumstörningar), är både vanligare och ännu svårare att upptäcka, eftersom den har samma kännetecken som andra typer av diagnoser som adhd, autism eller utvecklingsstörning. FASD behöver till skillnad från FAS inte ge några särskilda fysiska kännetecken. Man räknar med att cirka en procent av världens befolkning föds med FASD.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.