Det var för att hjälpa barn som Merja Voimäki tog jobb på ett HVB-hem som behandlingsassistent. Men konstigheterna hopade sig, det var inga planeringsmöten eller någon tanke med hur vården skulle bedrivas, berättar hon.

– Vi skulle bara åka ut med barnen. Jag kunde sätta mig i en bil och åka fyra mil för att köpa glass med barnen, vi skulle bara ut, säger hon.

På HVB-hem bor barn och ungdomar som har problem hemma, som har missbruksproblem eller andra sociala problem.

Det är många som behöver fasta rutiner och förutsägbarhet, och har rätt till en behandlingsplan och vård. Men det är något som ofta brister, visar SVT:s granskning. Ändå är det lätt att dölja missförhållanden för Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, menar Merja.

Fick inte vara med när Ivo kom

På hennes boende hade barnen varken klockor eller mobiltelefoner, trots att det inte är tillåtet för ett HVB-hem att ta ifrån barnen mobilerna mot deras vilja.

– Föreståndaren ville inte att de som kunde sina rättigheter skulle kunna ringa Ivo.

Men personalen fick inte vara med när inspektören från Ivo kom, berättar hon.

– Man fick bara veta på morgonen att det skulle fram frukt på bordet, och så var det fika som ställdes fram. Sedan skulle vi ut ur huset.

”Barnen behöver traumabehandling”

Det var kollektiva bestraffningar och hårda klädregler som hon reagerade emot, som att barnen inte fick ha joggingbyxor på sig. Sveriges Radios P4 Väst har också avslöjat andra missförhållanden på hemmet.

Till slut valde Merja att sluta.

– De här barnen har ju behov av att prata, behöver traumabehandling och så vidare. Och det gjordes aldrig. Här har ju vi i samhället ansvar för att de här barnen får den vård som socialtjänsten tycker att de ska få.