För fem år sedan, den 5 oktober 2017, publicerade New York Times en granskning som växte till en världsnyhet. Filmproducenten Harvey Weinstein anklagades för att under 30 års tid ha utsatt kvinnor för bland annat sexuella övergrepp.
Några dagar senare uppmanade skådespelaren Alyssa Milano på Twitter kvinnor som blivit sexuellt trakasserade eller utnyttjade att svara på inlägget med frasen ”me too”. Det blev starten för vad som senare har kallats för en revolution.
Inga rättsliga förändringar
Inlägget spreds rekordsnabbt och fick stort genomslag även i Sverige, där det följdes av en lång rad upprop från kvinnor i olika yrken. Men några konsekvenser för svensk lagstiftning har metoo inte fått, enligt Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
– Regelmässigt har inga förändringar skett, säger han.
Mårten Schultz menar att metoo-uppropen snarare bör ses som ett uttryck för brister och svagheter i vår kultur och hur vi hanterar dem, än för att det skulle vara något fel på regelverken.
– Den typen av sexuella kränkningar som mycket handlade om har länge varit kriminella.
Däremot framhåller han att rättegångarna om förtal har ökat i antal sedan dess, vilket har lett till kritik mot rådande förtalslagstiftning:
– Det finns flera som vill att man ska reformera den så att det alltid ska vara lagligt att säga sanningar, så att om man har blivit utsatt för ett övergrepp ska man alltid kunna berätta om det utan risk för rättsligt ansvar. Så är det inte i dag.
Omfattningen av sexuella trakasserier har synliggjorts
Hillevi Ganetz, professor med inriktning på genus och populärkultur vid Stockholms universitet, har de senaste åren forskat på metoo-rörelsen. Hon säger att den främsta förändringen som följt av metoo är att samtalet om sexuella trakasserier har ändrats.
– Det går att prata om det på ett helt annat sätt än innan. Skulden har flyttats över på förövaren. De vi har pratat med säger ofta att det tidigare fanns en tystnadskultur, det har förändrats.
Det har också blivit lättare att jobba med de här frågorna, enligt Hillevi Ganetz.
– För att folk vet vad sexuella trakasserier är nu för tiden. Den förändringen är väldigt viktig, att man har synliggjort vad det är och hur utbrett det är. Det har metoo verkligen lyckats med.