-Vi måste se på andra faktorer än socioekonomisk status för att lösa folkhälsoproblemet, säger forskaren Åsa Ljungvall vid Lunds universitet.

Studien bygger på SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden hos svenska befolkningen.

-Jag förnekar inte att det finns socioekonomiska skillnader. Men om man följer trenderna över tid så ser man att det inte bara är de med lägre inkomst som drabbats av ökningen, säger Åsa Ljungvall vid Ekonomihögskolan.

Ljungvall ser samma tendenser i Sverige som i USA där fetma ökat i samma takt för olika utbildnings- och inkomstgrupper sedan 1960.

Men någon exakt förklaring till att fetman slår jämnt över alla samhällsgrupper kan inte utläsas av data i den kommande avhandlingen.

-Eftersom vi ser så oerhört lika trender överallt skulle man ju kunna dra slutsatsen att brist på pengar och kunskap inte är en förklaring, säger Åsa Ljungvall.

Hon poängterar dock att det kan finnas olika orsaker – till exempel ekonomi i den lågutbildade gruppen och tidsbrist i den högutbildade.

-För att lösa fetmaproblemet behöver vi ha bilden med generellt ökande trender i åtanke. Riktade åtgärder mot fetman är nog inte så effektivt, säger Ljungvall.