• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

FHM presenterar nya scenarier – kraftigt ökad smittspridning

Uppdaterad
Publicerad

Smittspridningen är på en nivå som vi inte har varit i närheten av tidigare, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell. Folkhälsomyndighetens nya scenarier pekar mot en i värsta fall dramatisk utveckling de kommande veckorna.

– Sjukvården kommer att behöva hantera fler fall, säger Tegnell.

Få har nog undgått att smittspridningen av covid-19 ökat drastiskt i länder där omikron tagit över. Virusvarianten dominerar nu i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten. Och det märks både i statistiken och inom vården.

– Det betyder inte att vaccinet är verkningslöst på något sätt. Mot inläggning och allvarlig sjukdom har vaccinet fortfarande en väldigt viktig del i det hela, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Oavsett scenario: kraftig ökning

Under torsdagens pressträff presenterade myndigheten två nya, uppdaterade scenarier, för hur läget kan tänkas utveckla sig fram till den 20 mars. Båda scenarier utgår från att smittspridningen fortsätter att öka kraftigt i ytterligare två veckor – för att sedan nå sin topp i slutet av januari.

Vid det första scenariot beräknas antalet nya covidfall uppgå till omkring 47 000 per dag under smittspridningens topp. Det bygger på antagandet att man efter två respektive tre doser har en skyddseffekt mot omikron på 20 respektive 70 procent. I det andra, mer pessimistiska scenariot, beräknas omkring 69 000 nya fall per dag. Skyddseffekten antas då vara 20 respektive 35 procent.

Anders Tegnell vill inte spekulera kring om det ena scenariot är mer troligt än det andra.

– Helt klart är det att sjukvården kommer att behöva hantera fler fall.

Folkhälsomyndigheten påpekar även att det inte handlar om prognoser utan en ”tänkbar utveckling”, tänkt att utgöra ett stöd vid planeringen av vårdens resurser.

”Mindre marginaler”

Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen, konstaterar att ”en klar majoritet” av regionerna och kommunerna ser en negativ utveckling framför sig, både på kort och lång sikt. Personalsituationen inom kommunal vård och omsorg bedöms redan mycket bekymmersam, enligt den nationella lägesbilden som publicerades under torsdagen.

– Sammanfattningsvis är vården under fortsatt hårt tryck, säger Fredricson och fortsätter:

– Vi ser också att marginalerna i relation till det som vi kallar krisberedskap är lägre än normalt. Det vill säga, det finns mindre marginaler just nu för att möta en olycka eller större händelse än vad vi normalt brukar ha.

Anders Tegnell konstaterar också att testningskapaciteten inte har hängt med den senaste tiden. Något regionerna har signalerat.

– Alla aktörer jobbar hårt, men under en kort tid, någon eller några veckor, så kommer det vara svårt att hinna ifatt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.