• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
De skuldsatta fastighetsbolagen måste minska sin belåningsgrad, menar Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr. Foto: Lars Schröder/TT

FI: Hushållen hårt pressade av inflation och höga räntor

Uppdaterad
Publicerad

Hög inflation och högre räntor blottar sårbarheter i det finansiella systemet, konstaterar Finansinspektionen (FI) i en ny rapport.

Samtidigt tvingar det nya läget hushåll och företag till anpassningar, vilket kan innebära att sårbarheterna minskar.

Låg inflation och låga räntor under flera års tid har lett till ett högt risktagande hos både hushåll och företag, vilket bland annat synts i höga priser på bostäder och kommersiella fastigheter – och snabbt stigande skulder. Det visar en rapport från Finansinspektionen (FI). När pendeln istället svängt och hushåll och företag pressas av hög inflation och stigande räntor har sårbarheter snabbt uppenbarats.

– Vi ser i våra studier att hushållen aldrig har varit så pressade som nu. Inflation och räntorna har gjort att man behövt dra ner på konsumtion för att ha råd med sitt boende och ökade matkostnader, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr.

Ingen jätterisk

Det finns en förhöjd risk för att det ska bli stökigt på finansmarknaden, anser FI. Flera högt belånade fastighetsföretag behöver nu minska sin skuldsättning i det här pressade läget. På senare tid har det varit mycket rubriker kring stora börsbolag som SBB och Heimstaden, men de utgör inte den stora risken, menar FI.

– Den stora risken ligger i små eller medelstora fastighetsbolag. Det kan säkert finnas enskilda bolag som kan få problem, men vi ser ingen jätterisk för systemet som sådant, säger Daniel Barr.

Banker borde kunna stötta kunder

Den fulla effekten av den räntehöjning som skett globalt har vi ännu inte sett, men FI:s bedömning är att svenska banker är välkapitaliserade och borde kunna stötta sina kunder.

På sikt kan därför de anpassningar som hushåll och företag nu gör leda till att sårbarheterna minskar.

 – Men vi behöver följa utvecklingen och vara på tårna, säger generaldirektör Daniel Barr.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Så hög är räntan och inflationen just nu

Från den 3 maj 2023 är Riksbankens styrränta 3,5 procent.

Riksbankens styrränta, den så kallade reporäntan, är den ränta som bankerna kan låna eller placera till.

Inflationen är 7,6 procent för april 2023 enligt KPIF.

Inflationen mäts som prisförändringar på årsbasis. Statistik från SCB publiceras en gång i månaden och visar på prisförändringarna mellan den aktuella månaden och hur det såg ut samma period året innan.

Det är framför allt tre inflationsmått som används av bedömare och Riksbanken. KPI (total inflation), KPIF (inflation exklusive ränteförändringar), och KPIF exklusive energi.

Källa: Riksbanken, SCB.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.