Under åren 2020 – 2021 lånade Riksbanken ut 12 miljarder kronor via företagsobligationer till framför allt fastighetsbolag, bland dem det nu krisande SBB och Heimstaden. Vid ett tiotal tillfällen köpte Riksbanken obligationer från bostadsbolaget Heimstaden för sammanlagt runt en kvarts miljard kronor. Heimstaden har nu runt 200 miljarder i skulder. Det betyder att även Riksbanken har bidragit till deras stora skuldsättning.
Forskare på KTH: ”Skyddade enskilda bolag utan problem”
Ekonomen Cecilia Hermansson, som är forskare vid KTH, anser inte heller att det var så klokt av Riksbanken att stödja fastighetssektorn vid den tidpunkten.
– Jag var aldrig för det. Man gick in för att skydda enskilda bolag och problemen som fanns hade kunnat hanteras på andra sätt.. Det är inte så konstigt att de får problem om man tredubblar räntan. De har kört för hårt, säger hon.
Riksbankchefen Erik Thedéen, som tidigare var chef på Finansinspektionen, håller inte med.
– Vi hade en kollapsande företagsobligationsmarknad där det var omöjligt för företag och fastighetsföretag att finansiera sig. Hade det fortsatt, hade vi haft kollapsande bolag och inte bara i fastighetssektorn. Det menar jag var helt rätt där och då. Men det finns också risker med att göra detta. Man skickar en signal om att man räddar något som kommer gå illa, det är en balansakt, säger han.
Vilka drabbas när bostadsbubblan spricker?
Enligt Erik Thedéen beslutade Riksbanken att köpa fastighetsobligationer brett med krav på hög kreditvärdering. Därför lånade man även ut pengar till bolag som Heimstaden.
– Om vi inte skulle köpt Heimstaden och sagt att vi köper alla utom Heimstaden, då hade Heimstaden garanterat kollapsat, säger han.
Professor Stig Westerdahl pekar på att om bostadsbolag börjar fallera på grund av för höga skulder riskerar inte bara hyresgästerna att stå för notan.
– Nu ligger en del av skuldsättningen inom fastighetsbranschen hos Riksbanken. Då är det möjligt att det i förlängningen också drabbar Riksbanken och oss som skattebetalare, säger han.
