2001: Svenska Antipiratbyrån startas. Föreningen företräder upphovsrättsinnehavare och vill motverka piratkopiering.
2003: Piratbyrån startas. Organisationen är för fri fildelning och nedladdning och namnet är ett svar på Antipiratbyrån. Flera av personerna bakom organisationen är också delaktiga i att samma år starta The Pirate Bay, som underlättar fildelning med så kallad BitTorrent-teknik. Med tekniken följer att den som laddar ner samtidigt laddar upp filen i fråga.
2005: Det blir olagligt att ladda ner musik och film. Fram tills 2005 var det otydligt exakt vad som var lagligt respektive olagligt att kopiera och ladda ner. Samma år kommer de första domarna för fildelning.
2006: Piratpartiet startas. Partiet lyfter frågor om övervakning och personlig integritet, och får en tongivgande roll i flera stora debatter de följande åren, till exempel om FRA-lagen och Ipred-lagen. Partiet får 7 procent av rösterna i EU-parlamentsvalet 2009, men tar inga mandat i något efterföljande val. Systerpartier runt om i Europa finns fortfarande kvar och har mandat i nationella parlament och i EU-parlamentet.
2006: Fredrik Reinfeldt yttrar i Aktuellt de bevingade orden ”Vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration”, och föreslår en översyn av fildelningslagstiftningen.
2006: Spotify startar. Den svenska musikstreamingtjänsten konkurrerar med den illegala nedladdningen på nätet och gör det möjligt att gratis eller mot betalning få tillgång till ett stort musikbibliotek.
2009: Antipiratbyråns och sedermera Rättighetsalliansens Henrik Pontén besöker datorspelsfestivalen Dreamhack i Jönköping och möts av burop från ett massivt uppbåd av unga piratpartister. Efteråt beskriver han det som ”lite som att ha bortamatch”.
2009: The Pirate Bay-rättegången. En rättssak som inletts redan 2006 når sin kulmen när fyra av personerna bakom The Pirate Bay döms till fängelsestraff och böter på totalt 46 miljoner kronor för brott mot upphovsrättslagen. Sajten har sedan dess lagts ner och återuppstått flera gånger, och finns fortfarande kvar, men drivs inte längre från Sverige och av andra personer.
2009: Ipred-lagen träder i kraft. Lagen ger upphovsrättsinnehavare rätt att kräva internetoperatörer på uppgifter om missänkta fildelare.
2010: Brottskod 5101 inrättas. Brottskoden gäller ”Brott mot upphovsrätten genom fildelning”. Fram till 2018 åtalas i snitt tio personer per år under brottsrubriceringen, de flesta för att ha drivit streaming- eller torrentsajter.
2012: Den första personen döms för att ha fildelat med bittorrent-teknik. Tidigare har personer bara dömts för att själva ha drivit nedladdningssajter, eller för att ha använt andra tekniker.
2016-17: Flera advokatbyråer som agerar på uppdrag av upphovsrättsinnehavare börjar, med hjälp av Ipred-lagen skicka ut brev med betalningskrav till misstänkta fildelare, något som bland annat uppmärksammas av Uppdrag Granskning. Flera jurister kritiserar förehavandet. Enligt internetleverantören Bahnhof, som följer frågan, har uppskattningsvis 100 000 IP-adresser lämnats ut till advokatbyråerna fram till 2019.
2017: En tiondel av de tillfrågade svenskarna använder fildelningsjänster och streamingtjänster varje månad, enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet. Ungefär en femtedel gör det ”någon gång”. Analysföretaget Mediavision kommer fram till liknande siffror. Ungefär hälften av de tillfrågade i Internetstiftelsens undersökning säger att de betalar för film och musik på internet.
2017: Patent- och marknadsöverdomstolen ålägger Bredbandsbolaget att spärra tillgången till bland annat The Pirate Bay för sina användare. Året därefter kommer en liknande dom mot Telia, som överklagat beslutet.
2019: Ingen åtalas för fildelningsbrott i Sverige.
Källa: Internetstiftelsens Internetmuseum, mfl.