2019 uppmärksammades studien SWEPIS, som visade på att färre barn dör om kvinnors förlossning igångsattes redan vid graviditetsvecka 41 istället för vid vecka 42 som tidigare var praxis.
Totalt dog sex barn i studien, alla i gruppen som skulle sättas igång i vecka 42. På grund av dödsfallen avbröts studien i förtid då man ansåg att det inte var etiskt att fortsätta.
SWEPIS resultat har lett till ett skifte på förlossningskliniker runt om i landet. De allra flesta klinikerna har ändrat sina rutiner för igångsättning och kontroller av gravida. Det är i dag praxis att man sätter igång en förlossning när graviditeten passerat vecka 41.
Färre döda barn efter rutinskifte
Sedan rutinskiftet har en grupp forskare jämfört andelen dödfödda barn och barn som dör inom fyra veckor efter förlossning, under perioderna 2017 till 2019 och 2020 till september 2023.
Studien visar att det skett en minskning av dödsfall med 47 procent sedan rutinskiftet. Andelen barn som dog i magen eller under sin första levnadsmånad sjönk från 1,7 per 1 000 till 0,9 per 1 000.
– Det har minskat sedan man ändrade sina rutiner och blev mer aktiv med att sätta igång de här förlossningarna än vad man var tidigare, säger Karin Källén.
Frågetecken kvarstår
Trots att det skett ett rutinskifte skiljer sig rutinerna fortfarande från region till region. Det är därför oklart om minskningen beror på att fler kvinnor sätts igång eller om det beror på ökade kontroller i graviditetens slutskede.
– Den här studien kan inte svara på precis vilket sätt som är bäst, bara att de förändringar man gjort lett till en stark förbättring av resultaten, säger Källén.
Ingen tydlig koppling till akuta kejsarsnitt
En farhåga har varit att tidigare igångsättningar skulle öka risken för akuta kejsarsnitt.
I studien har man kunnat se en ökning av akuta kejsarsnitt med sju procent efter att de nya rutinerna instiftades. Samtidigt såg man en ännu högre ökning av akuta kejsarsnitt bland förlossningar i vecka 39 och 40.
– Man kan tolka resultaten på olika sätt, men det är i vart fall inte ett glasklart samband mellan induktionsfrekvens och ökad andel kejsarsnitt.
Fakta: om studien
Den aktuella studien, publicerad i tidskriften PLOS Medicine, bygger på registerdata om drygt 150 000 förlossningar i Sverige där kvinnorna gått en vecka eller mer över tiden.
Syftet var att undersöka hur barns dödlighet och sjuklighet vid senare födslar förändrats sedan 2020 då flertalet förlossningskliniker i landet förändrade sina rutiner för igångsättning och kontroller av gravida.
Studien bygger på data från det nationella Graviditetsregistret, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister och SCB. Kvinnorna som inkluderades hade gått minst en vecka över tiden och hade lågriskgraviditeter i bemärkelsen att de var friska, väntade ett barn i huvudbjudning (huvudet först) och hade inte tidigare genomgått kejsarsnitt.
Källa: Göteborgs universitet, Plos Medicine
(TT)
SWEPSIS
Totalt deltog 2760 kvinnor på 14 förlossningskliniker runt om i Sverige i forskningsstudien SWEPIS (Swedish Postterm Induction Study). Studien pågick mellan 2016 och 2018. När kvinnorna nådde 41 fullgångna gravidveckor lottades de in i två olika grupper, hälften av kvinnorna blev igångsatta i vecka 41 och resten i vecka 42.
Studien visade inte på någon skillnad mellan grupperna när det gällde hälsotillstånd hos kvinnorna, antal kejsarsnitt eller instrumentella förlossningar (med sugklocka eller tång).
Studien skulle omfatta totalt 10 000 kvinnor men avbröts i förtid på grund av resultaten. Man ansåg att det inte var etiskt att fortsätta efter dödsfallen.