Tio procent av eleverna känner sig inte trygga i skolan. För fem år sedan var siffran sju procent.
– Att en av tio inte känner sig trygg i skolan är väldigt allvarligt, säger Per Gillström.
De otrygga eleverna har generellt en mer negativ bild av skolan. De finner skolarbetet mindre intressant och upplever även mindre studiero än de trygga eleverna.
Otrygga flickor
Färre flickor än pojkar svarar att de känner sig helt trygga. Medan 49 procent av pojkarna instämmer helt i att de känner sig trygga, är den motsvarande siffran för flickor 39.
Det gäller inte bara den upplevda tryggheten. Flickor svarar i stort mer negativt än pojkar på Skolenkätens frågor, enligt Per Gillström.
– Flickor är mer negativa i sina svar på så gott som varje påstående.
Mindre studiero
Allt fler elever tycker också att andra elever stör ordningen i klassrummet. 2013 svarade 51 procent av eleverna att andra elever stör, jämfört med 58 procent i höstens enkät. Samtidigt har det blivit vanligare att lärare i grundskolan svarar att en stor del av undervisningstiden går åt till att upprätthålla ordningen i klassrummet, från 31 procent 2013 till 37 procent 2018.
Frågan om studiero är den som får flest negativa svar från elever i både grund- och gymnasieskolan. Runt tre av tio elever svarar i höstens enkät att de inte har studiero på lektionerna, 2013 var det runt två av tio.
Resultat från Skolenkäten
Drygt en av tio elever i årskurs nio känner sig enligt Skolenkäten inte trygg i skolan.
Nära sex av tio elever uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet.
Nära tre av tio elever i årskurs 9 uppger att skolarbetet är för svårt för dem, en lika stor andel tycker att skolan ger dem för lite utmanande arbetsuppgifter.
Tre av tio elever i årskurs 9 anser att elever och lärare inte respekterar varandra på skolan.
Flickor i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 har en mer negativ skolupplevelse än pojkar.
Lärarna har en mer positiv bild än eleverna, men det som bedöms lågt av elever bedöms i regel även lågt av lärare.
Hösten 2018 svarade 72 436 elever i årskurs 5, 9 och gymnasieskolans år 2, samt 23 957 lärare och 95 843 vårdnadshavare på enkäten.
Undersökningen genomförs två gånger varje år och varje enkätomgång omfattar ungefär en fjärdedel av alla skolor i Sverige. Det betyder att under en tvåårsperiod kommer samtliga grund-, grundsär- och gymnasieskolor ha deltagit. Hösten 2018 deltog totalt 1 580 skolor.
Höstens skolenkät var den sjuttonde i raden sedan introduktionen 2010.
Källa: Skolinspektionen.