Statistiken visar att fler kvinnor väljer att amma längre än nio månader – 24 procent av svenska barn ammas fortfarande vid ett års ålder, enligt de nya siffrorna.

– Jag har fortsatt amma för att det fungerar väldigt bra, jag ser inga nackdelar med att fortsätta. Det är jätteroligt att fler ammar högre upp i åldrarna och att attityden blir öppnare. Man ser det i sociala medier, det är jättekul, säger Miranda Ahlers i Morgonstudion.

”Finns ingen övre gräns”

Sofia Zwedberg, barnmorska och forskare inom amning, håller med.

– Precis som Miranda säger blir samhället mer öppet. Trivs man med amningen och det fungerar bra kan man fortsätta. För många kvinnor går det upp och ned med amningen, sedan blir barnet sex månader och ska introduceras till annan mat – men fungerar amningen bra kan man fortsätta med den parallellt.

– Det finns egentligen ingen övre gräns. I Sverige säger vi ett år eller längre, internationellt säger man två år eller längre. Det är olika i olika kulturer – i Somalia, till exempel, introducerar man tidigt annan mat, men fortsätter amma högt upp i åldern. Det är naturligt i flera kulturer, biologiskt sett är vi gjorda för att amma länge, säger Sofia Zwedberg.

Sexualiserad amning

Miranda Ahlers, vars dotter snart är tre år, har mött olika reaktioner på sitt långtidsammande.

– Både positiva och negativa. För ett år sedan, när min dotter fortfarande ammade utomhus, var det mer påtagligt. I huvudsak får jag positiva kommentarer, men ibland negativa – dock inte direkt till mig, utan ofta via någon kompis. Det som gör mest ont är när folk försöker sexualisera amningen, säger hon.

Sofia Zwedberg håller med.

– Går man tillbaka 10-15 år i tiden sågs långtidsammande som konstigt – man sexualiserade det eller påstod att kvinnan inte kunde sätta gränser. Amningen är ett samspel mellan mor och barn jag inte tycker att någon annan ska lägga sig i. Det väcker känslor – vare sig man inte ammar, eller ammar för länge, slår det mot moderskapet. Det är jättetråkigt.