Åskskurar och skyfall om sommaren hör till det som på fackspråk kallas extrem eller intensiv korttidsnederbörd. Och det är just det, kraftig och kortvarig nederbörd, som kommer att bli vanligare i ett varmare klimat.
– Den intensiva korttidsnederbörden är det regn som skapar mest problem i städer med avrinning och översvämningar, eftersom den på kort tid ger stora mängder regn, säger Jonas Olsson, forskare i hydrologi på SMHI.
I de klimatscenarier SMHI gör utifrån data från FN:s klimatpanel IPCC, ser de att vi kan förvänta oss att skyfallen kommer att inträffa oftare och att intensiteten kommer att öka i ett varmare klimat.
– Rent kvalitativt kan man säga att ju varmare det blir på jordens yta, desto mera energi finns det för avdunstning och rörelser i atmosfären av olika slag, förklarar Jonas Olsson och fortsätter:
– En varmare atmosfär kan dessutom innehålla mer vatten. Detta leder till att vattnets kretslopp kan bli häftigare, vilket möjliggör mera och häftigare regn.
Större volym på kort tid
I en studie av extrem korttidsnederbörd har forskarna på SMHI jämfört nederbördsmängder under trettioårsperioden 1981-2010, med projektioner för nederbörd i slutet av innevarande sekel.
Studien visar att 10-årsregnen, det vill säga de regnmängder som faller i genomsnitt en gång vart tionde år, kommer att bli tio procent större år 2050, och 20-30 procent större vid seklets slut.
– Vid nästa sekelskifte ser vi alltså ut att få skyfall med 25 mm regn på en timme lika ofta som vi i dag får 20 mm regn på en timme, förklarar Jonas Olsson.
Mer exakta skyfalls-prognoser
På SMHI är också ett nytt projekt på gång där målet är att lättare kunna se mer exakt var skyfallen faktiskt kommer att falla.
– I dag är ju prognoserna främst över det närmsta dygnet. Målet med det här projektet är att man på lokal nivå ska kunna förutse var skyfallet hamnar inom de närmaste timmarna, säger Barbro Näslund-Landenmark, expert på naturolyckor vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som finansierar projektet.
De nya prognoserna ska vara till hjälp för Sveriges kommuner att vara mer förberedda och kunna förhindra de värsta konsekvenserna av ett skyfall.
– Vi jobbar intensivt med att skydda samhällsviktiga funktioner och vi har mycket framför oss. Fler och fler kommuner drabbas av skyfall och orsakar stora skador. Alla kommuner behöver vara beredda på det här och tänka på hur ledningssystemen kan svälja allt vatten som kommer så fort, säger Barbro Näslund-Landenmark.
Varierande beredskap
Många kommuner och län har i dag gjort skyfallskarteringar och identifierat riskområden, men beredskapen för skyfall kunde vara betydligt bättre, menar hon.
– Många kommuner jobbar fortfarande med kunskapsinhämtning och har inte kommit till den fysiska planeringen och beredskapen. Men vi ser att allt fler tar hänsyn till det i dag och anpassar sig till ett förändrat klimat.